Polen. Nu är i dettä lärd en soldat eller
underofficer högst sällan jordegare, och de få,
som före insurrectionen voro det; hafva der-
under till det mästa förlorat hvad de ägde,
så att bland en armee af 30,000 man linie-
troppar finnas knapt några dussin karlar
på hvilka förklaringen icke är tillämp-
Jig. Sedan amnestin sålunda blifvit tillintet-
gjord i silt innersta väsende, framställde man
dock hela saken såsom en öfversvinnelig nåd
af Kejsaren, hvilken i stället att straffa re-
bellerna, tillät dem att tjena i någon afläg-
sen del af Asien. De ordires, som af Ryssen
Paskewitsch blifvit utfärdade rörande verkstäl-
Jighetafofvannämde Ukaseller förklaring, inne-
hållaatt alla de Polska krigare som, densamma
till följd, voro bestämda att användas i Rysk
tjenst, skola gvarhållas provisoriskt vid de:
strödda Ryska regementen och corpser som:
occupera Polen. Under denna provisoriska
vistelse skall deras uppförande strängt be-
vakas; de blifva klädda och födda såsom
simpla Ryska soldater. Från den dag de in-
traffa vid corpsen äro de ansvariga för alla
sina havdlingar inför Ryska krigsrätterna,
allt eftev Ryska krigslagarnas föreskrifter.
Den ed som de tvingas att svärja innehåller,
utom uppräknande af de snart sagdt otaliga
pligter som åligga en Rysk undersåtare och
Soldat — såsom bruket af vapnen, Öronen
och ögonen — äfven den högtidliga försäk-
ran att hvarje krigare skall använda alla sina
lifskraiter för att öka antalet af. hans Majits
tLopper, Stater och undersåtare!!!
Den ofelbara verkan af dessa stadganden
och af det — — sätt hvarpå amnestien af
den monark, som sjelf utfärdat den, något
sehare uttyddes, har i sammanhang med den
nya rekrytering af 25,000 man som blifvit anbe-
falld, varit Polens blottande på snart sagdt
hälften of dess fullvuxna manliga befolkning,
och hela den uppväxande generationens för-
vändlande till soldater som ej veta af annat
fädernesland än Ryssland. Detär omöjligt —
säger författaren till den berättelse bvarur vi
meddelat dessa utdrag — att beskrifva den
fara som alla dessa åtgärder spridt innom fa-
miljerna.- Man hör öfverallt blott hämnderop
och förbannelser öfver Tyrannerna. Biygd
och förtviflan stå att läsa i allas ansigten.
Jag bar för några ögonvblick sedån hört en
qvinna af den lägfe folkklassen, utom sig
öfver sådana ryligheter, under förbannelser
öfver sjelfva — — — — högt på gatan utropa:
kan ban då ej slutligen dränka sig i mödrars
tårar!
FRAN
FRANKRIKE. .
—— PET es m Mm 1 oo a ss ) ss 9 ÅA