REVY AF TIDNINGARNA.
Vår Svenska Minerva, somiså många an-
dra afseeuden fikar en gammal vördnadsvärd
Sibyllas saknar likväl olyckligtvis helt och
hållet dennas egenskap af Profetissa , åtmin-
stöne in politieis. Stackars gtumma! det är nu
tredje gången inom trenne månader, som hen-
nes högvisa spådomar blifvit omkullslagna af
de förargliga verldshändelserna; Uti Maj må-
had, då den Greyska Ministeren hade resig-
nerat i följd af reformbillens motgång i En-
gelska Öfverhuset, torde Läsaren erinra sig,
med hvilken sjelfförnöjelse den kloka matro-
tan förklarade: Ja! bar jag icke alltid sagt
det: reformen var icke nationell, och en
Whig-Ministere kan aldrig genomdrifva något
isEngland ? Straxt derefter ankom underrät-
telse, att Lord Grey och hans kabinett bade
återfå!t styrelsen af ärenderna — och reform-
Biflen tog sig den friheten attgå igenom, och
Greyska Ministeren qvarstår ännu, — I slutet
af Juli, då alla så mycket undrade på dröjs-
målet med Don Pedros expedition, underrät-
tåde Minerva oss,. att han icke ämnade styra
sin kosa till Portugal, utan till Brasilien:
korrt derefter landsteg Ex Kejsaren, icke i Sö-
dra Amerika, utan i Oporto. Sednast hberät-
tade Minerva för oss andra i politiken oin-
vigde, hurusom Don Miguels eskader hade
gått till Dourofloden, för att blockera Don
Pedro från sjösidan; och — påföljande post-.
dag kommer underrättelse, att Dourofloden
var fri, och eskadern måst återvända!
Månne det icke vore bättre, att Minerva
icskränkte sig att spå väder, hvartill hon i
flera afseenden synes mera qvalificerad?
Nya Argus har upptagit ett par numror
med öfversättning af några i flera Franska
och Tyska Tidovingar förekommande utdrag
af en nyligen utgifven skrift, innefattande
den ryktbara Nord-Amerikanaren Morrigs
dagbok under hans vistande såsom Minister i
Paris, från 1789 till 17903. Denna skrift in-.
nehåller många träffande omdömen öfver den
lättsinvighet och allmänna moråliska forned-
riag, som då gjorde Fransmännen oskickliga
att med klokhet begagna sig af den åter.
vunna friheten, samt hufvudsakligen föran-
ledde de förfärliga skakningar och skräcksce-
ner, bvilka Franska folket måste undergå, in--
pan det slutligen föll i händerna på militär-
despotismen. Den är derföre såsom en karak-
teristik på folkets allmänna lynne och bild-
ningsgrad, samt tillståndet i Paris, afett stort
bistoriskt värde, och läses med mycket in-
treste.
Men hura mycket skulle icke Morris, om
han änou lefvat och haft någon kunskap om
hvad cam ebiifvag I Suvanan frvkndnrat em Lå