REVY AF TIDNINGARNA. Vår Svenska Minerva, somiså många andra afseeuden fikar en gammal vördnadsvärd Sibyllas saknar likväl olyckligtvis helt och hållet dennas egenskap af Profetissa , åtminstöne in politieis. Stackars gtumma! det är nu tredje gången inom trenne månader, som hennes högvisa spådomar blifvit omkullslagna af de förargliga verldshändelserna; Uti Maj måhad, då den Greyska Ministeren hade resignerat i följd af reformbillens motgång i Engelska Öfverhuset, torde Läsaren erinra sig, med hvilken sjelfförnöjelse den kloka matrotan förklarade: Ja! bar jag icke alltid sagt det: reformen var icke nationell, och en Whig-Ministere kan aldrig genomdrifva något isEngland ? Straxt derefter ankom underrättelse, att Lord Grey och hans kabinett bade återfå!t styrelsen af ärenderna — och reformBiflen tog sig den friheten attgå igenom, och Greyska Ministeren qvarstår ännu, — I slutet af Juli, då alla så mycket undrade på dröjsmålet med Don Pedros expedition, underrättåde Minerva oss,. att han icke ämnade styra sin kosa till Portugal, utan till Brasilien: korrt derefter landsteg Ex Kejsaren, icke i Södra Amerika, utan i Oporto. Sednast hberättade Minerva för oss andra i politiken oinvigde, hurusom Don Miguels eskader hade gått till Dourofloden, för att blockera Don Pedro från sjösidan; och — påföljande post-. dag kommer underrättelse, att Dourofloden var fri, och eskadern måst återvända! Månne det icke vore bättre, att Minerva icskränkte sig att spå väder, hvartill hon i flera afseenden synes mera qvalificerad? Nya Argus har upptagit ett par numror med öfversättning af några i flera Franska och Tyska Tidovingar förekommande utdrag af en nyligen utgifven skrift, innefattande den ryktbara Nord-Amerikanaren Morrigs dagbok under hans vistande såsom Minister i Paris, från 1789 till 17903. Denna skrift in-. nehåller många träffande omdömen öfver den lättsinvighet och allmänna moråliska fornedriag, som då gjorde Fransmännen oskickliga att med klokhet begagna sig af den åter. vunna friheten, samt hufvudsakligen föranledde de förfärliga skakningar och skräckscener, bvilka Franska folket måste undergå, in-pan det slutligen föll i händerna på militärdespotismen. Den är derföre såsom en karakteristik på folkets allmänna lynne och bildningsgrad, samt tillståndet i Paris, afett stort bistoriskt värde, och läses med mycket intreste. Men hura mycket skulle icke Morris, om han änou lefvat och haft någon kunskap om hvad cam ebiifvag I Suvanan frvkndnrat em Lå