SIVES vara 100.600 man, hans Sjostyrka JO krigsskepp. Ehuru öfverdrifna dessa berättelser otvifvelaktigt äro, sätter likväl gemene man tro till dem. Samma rykten förmäla ock att Turkiska flottan nödgats, mycket skadad, inlöpa i Dardanellerne, och att Landtarmen blifvit slagen vid Aleppo, hvarefter denna stad skulle gått öfver till Egyptierne, med hvilka dessutem flere Turkiska regementen skulle ha förenat sig, Sådant tal och mycket annat i samma smak föres offentligen Med anledning deraf blef i medlet af Juli ett Caffehus, der: vanligen mot regeringen fiendtligt sinnade personer församlades, nedrifvet och jemnadt med jorden, samt dess egare — så påstås det åtminstone — strypt. Så mycket är emedlertid säkert och kan Gudi klagadt ej nekas, att Öfver-Genveialevs Hussein-Paschas avantgarde straxt efter dess ankomst till Homs öfverfölls af Egyptierne och drefs med stor förlust tillbaka. Knapt hade nendigen några Turkiska regementen, utbungrade och trötte af en besvärlig maiche, inryckt i Homs, förrän en till antalet vida öfverlägsen corps Araber visade sig. Det ringa antalet, huvgern, den ännu olidligare törsten och tröttheten till trots, fattade Turkarne beslutsamt åter de nyss bortlagda vapnen och beredde sig att försvara staden; efter en kort stunds tappert motstånd drogos de dock mot sin vilja med till flykt af de i staden förlagde, högst uppskrämde irreguliera tiopparne. Förföljde af Egyptierne och aildeles utmattade, skola en myckenhet Turkar på nåd och onåd nödgats kasta siz i fiendernas händer. Berättelserna rörande denna strid stämma likväl icke öfverens; vågre påstå att den egtrum icke i Homs men utanför denna stad, söderut i Turkiska lägret. Detta hade väl då blifvit af Egyptierne eröfradt, men sjelfva staden qvarstannat i Turkarnes våld, Huru härmed nu må hafva förhållit sig, så måste dock händelsen, eburu obetydlig den i sig sjelf kan hafva varit, göra en ganska ofördelaktig verkan på armdCen, Egyptiernes mod stigras naturligtvis, under det Turkiska soldaterne, som från äldre tider alltid hört Ibrahim Pascha nämnas såsom en krigsgud, måhanda blifva nedslagna och förtvifla om sin saks framgång Ett ännu värre rykte är här — i Constantinopel — i omlopp; det påstås nemligen alt en sammansvärjning mot Hussein Pascha uthiutit och att hun nödgats fly till Konieh. Ilchemed Ali skyr intet medel att försvaga sin fiende och alt medelst lysande löften locka folk under sina fanor. En mänsd af havs proclamationer äro kringspridda i mindre Asien och Syrien, ja till och med i Turkiska arrugen. I dessa lofvår han de Turkiska soldater och krigare, som vilja öfvergå till honom, dubbel sold. Syriens hela befolknivg har förklarat sig för ffehemed A4!i, och ehuru svårt än detta slag må betraktas, i afseende på Oltomaniska riket, så var det dock icke oväntadt; ty Fursten af Libanon har sedan langre tid stått