Mordförsöket mot Konungen af Ungern.
Österrikes tidningar, hvilka naturligtvis alla
äro officiella, helt eller halft, fortfara att
sysselsätta sig med detaljer rörande mordför-
söket på Konungen af Ungern. Mördaren,
Capten Reirol, är född Böhmare, hade tjent
vid Jägarne, och hans oskicklighet vid ladd-
ningen är sålunda i dubbelt afseende märk-
lig. För sin person var han, enligt samma
officiela uppgifter, cn lastbar på dryckjom
begifven man, Den uoga mannen som, efter
första skottet, kastade sig i vägen för honom
och hindrade honom att lossa det andra,
heter Tauscher och är Trädgårdsmästare hos
Brunnsdoktorn Rollet. Han sväfvade med
sitt ädelmodiga företag i den ögonskenligaste
lifsfara, ty den bonom i krafter vida öfver-
lägsna mördaren satte honom den andra Terze-
10olen för bröstet och tryckte af den; lyckligt-
vis klickade det, hvarefter Captenen slungade
ynglingen långt ifrån sig, framdrog det tredje
mordge väret, skötsig dermed i munnen, men
öfvermannades och fasttogs af till trädgårds-
mästarens hjelp framilande personer. Kejsaren
lät genast kalla den modige ynglingen och frå-
gade honom om den påtagliga fara hvari
ban sväfvade icke bragt honom att rysa:val
insåg jag hela det rysvärda uti min belägen-
het, var den ultra loyale trädgårdsmästarens
svar, men hvad låg det väl för en makt på
min usla person; att rädda en så ståtlig Herres lif
var det väl värdt att sätta min lifssmula? (bi-
schen leben heter det i originalet) på spel? ). Be-
löningen för denna djerfva handling var, såsom
den Kejserliga journalisten uttrycker sig både
snar och Kejserlig. Redan andra middager
syntes Tauscher för folket uti Hof Lakejs
uniform! ! ! Kejsaren skänkte honom dessu-
tom r000 floviner och den räddade Konungen
300 Dukater. De personer som skyndat till
hans hjelp för att fasttaga mördaren erhöllo
bvardera af Kejsaren, 500 fl. af Konungen
100 Dukater. Då Kejsaren några timmar ef-
ter illgerningen med stor ståt for i Kyrkan,
visade hans ansigte en oförställd munterhet,
hvilket efter journalistens omdöme skall vara
ett ojäfaktigt bevis på Högstdensammes själs-
styrka och orubbeliga tranquil te, egenska-
per, hvilka, enligt hvad hela verlden kän-
ver altid utmärkt Hans Kejserl. Maj:t i
bög grad, serdeles den sistnämnda, Den unga
Konuugen skall äfvenväl visat stor raskhet
vid det olyckliga tillfället. Derom förmälas
dock inga detaljer.
HERTIGEN ar REICHSTADT.
de och Ludvig Philip, kunna de väl nu —
under en blick i framtiden eller vid njutnin-
gen af det närvarande — skåda ned på sina
unga ättlingar utan den rysning som ett ho-
tande, öfver hufvudet svatvande öde ovilkor-
ligen aftvingar äfven det stoltaste, modigaste
hjerta? Dock nog härom; nu, då den späda
blommans krona nedsjunkit i stoitet, skola u-
tan tvifvel passionerne och partinatet från al-
la håll höja sin stärnoma; det är derföre rätt-
vist att offentliggöra allt det som med viss-
het är kändt och såsom obestridliga facta
kan försvaras.
Den unga fursten utmärkte sig genom
en ädel gestalt, skicklighet i alla ridder-
liga öfningar, djupt allvar i lynnet, strängt
och träffande omdöme. Med deltagande och
sann glädje igenkände man gauska ofta i hans
yttranden och handlingar den väldige faderns
värdige son. Många sågo ock derföre i honom
den, som en dag ändtligen skulle göra ett slut
på förvirringen i Frankrikes ställning — men
ban nedsönk i grafven, och ödet dvifver ännn
alltjemt sitt hvimlande, oförklarliga spel med
händelser och nationer. Den unga furstens
egentliga uppfostrare var Grefve Moritz von
Dictrichstein, som af alla afmålas såsom en
redlig, mångsidigt bildad och Prinsen högst
tillgifven person. Hans plan tycks hafva va-
rit att bilda den unga fursten till en Fält-
herre för Österrikes härar. Ur denna syn-
punkt låter det lätt förklara sig, att han re-
dan tidigt anställde flere militärer bland hans
lärare, alt för omkring två år sedan hela hans
omgifning blef militärisk och att man i spet-
sen för hans bof såg den af Kejsaren högt
värderade Generalen Grefve Hertmann. Fn
myckenhet officerare och äfven fremlingar
stodo i beröring med Hertigen. De äro
ojäfvige vittnen ti!l osanningen af det påstå-
ende, att man höll honom likasom i en slags
fångenskap och till och med för honom dol-
de hans härkomst, för att såmedelst i hans
unga hjerta qväfva hvarje frö till barnslig
tillgifvenhbet. Det är tvertom säkert, att hans
store faders bild var djupt ingräfd i hans no-
ga själ, och den utomordentliga, allmänt kända
kärlek hvarmed han af sin Kejserl. mo:rfader
omfattades, besvarades af honom på det öma-
ste, Han hyste varm vänskap för många bland
sig omgifning, var på en intim, ogenerad fut
med sina lärare, isynnerhet med ÖfversteLöjt-
nant Prokesch, som en lång tid bortåt va
hans Iektör. Den skötsel som egnades den af-
lidoe Fursten var i allt värdig en afkomling
af Kejserl. Husets. Bland anleduingarne till
. 2 åå IS os 1 . . .
ran
AA - - — jua —— PD — -H FJ 0: AA
m I RR RR RR Rn RR R RR ÖÖM MMM M—L B— LR— — —
re — AMA ta nt) mm (Dh ja PR - MJ HA 3 AA