Som jag genom Wahlbeck och Kämners-
Rätten blifvit, icke allenast högeligen skadad,
utan äfven i hög grad förnärmad till min
personliga heder, helst Wahlbeck påstått sn-
svar å mig efter 60 Cap I Y: Missgernings-
balken, för hvilket jag å honom nu yrkar
afbön och Kämpners Rätten, som sagdt är,
dömt mig efter 25. samme balk, men Wahl-
beek icke en gång för missfirmelse, ehuru
han ibland annat sagt, att jag på ett försåt-
ligt sätt lagt fartyget der det låg och att
han behöfde undanrödja mitt listiga försåt
m. m., och jag således funnit att skamslöshe-
ten emot mig icke haft någon gräns; så kan
jag icke vidare undertrycka den enskildts
tanke jag länge haft om detta mål, men ej
velat vid Kämners-Rätten, af en ofortjen!
ikonsamhet emot Wehlbeck, yttra, och den-
na tanke är den? alt jag icke kan finna den
ringaste skillnad emellan det brott, att, som
1751 års förordui g säger, med uppsåt at!
skada, bugga hål på fartyg så att det sjunker,
då det ofta kan upptagas och blifva snart i-
gen brukbart, och att sätta på fartyg så att
skeppsbrott sker, eller att lössläppa ett far-
tyg och låta det vräka vind för våg, så att
det slutligen blir skeppsbrutet, hvilket jag
bevist att Gefion genom Jösgörirgen blifvit.
Wahlbeck har gilfvit stridiga uppgifter
bvarföre han lösgjort farlyget; ibland har
ban sagt, att det skedde för det han trodde
att det kunde sjunka; men när jag före-
ställt honom , att det ännu i denna stund
icke sjunkit, så har ban sagt, att det-
samma skulle hafva legat i vägen ; men
när jag med hans egna vittnen visat att de:
cke låg i vägen, så har hon, då jag siste
.ättegånssdagen för tredje. gången frågade
honom hvirföre han lösgjorde fa:tyget, dä
det hvarken låg i vågen, eller kunde sjunka,
eller var fästadt vid varfvets strand, elle:
(åg på varfvets vatten, derpå ej kunnat sva:
ra någonting, men blifvit bjelpt af den som
hordt egenteligen fråga och ransaka honom:
Herr Lagmanner Lychou, hvilken å den till-
talades vägnar tog till orda och sade: att han
ej behöfde svara på denna fråga, förr än då han
skulle skriftligen besvara min till Rätten ingifna
skrift Så tillgick det fastän protocollet inne-
håller ett långt och vältaligt svar i denna an-
da, hvilket Wahlbeck sjelf skulle hafva gif-
vit. En sådan ransakning med en grof brotts-
ling blef at Herr Lagman Lychou hållen, och
visa protocollerne att han blott frågade Wahl-
beck en enda obetydlig fråga: hvart Åman
tagit vägen, och att Herr Lychou ej frågat
vittnena det allraringaste,
När åter Wahlbeck ku-sde förmås att å nyo
infinna sig hos Rätten, så hade han, genom
den betydliga tid att svara på frågan bonom
lemnades, påhittat den osanningen att farty-
get emottogs ej och lossades derföre från varf-
vets grannskap, att Wahlbeck misstrott mig
att ej kunna betala reparations-kostnaden,
bvilket yttrande ock troget fått en plats i
Utslaget. Men ehuru mina omständigheter vis-
anslagen ganam dan nmnutta iac sstadkammit.