let mot Skeppsbyggmästaren Wahlbeck. (Se
sjelfva tidningen), ; i
Till Kongl. Maj:ts och Rikets Höglofliga
i i Svea Hof-Rätt,
Vid läsning ef Allmänna Historien har
jeg trott mig, likasom mången annan, finna
en stor olikhet imellan de gamle civilisera-
de Folkslagens seder och min egen Nations;
dock bear jag länge och isynnerhet nu nyli-
gen, erfarit en förvånande likhet emellan
flere Svenske Domares seder och blott en
enda Grekisk! Domares, hvars grymhet emot
en förföljd och oskyldig varelse Historien
förvarat.
I Atheno tilldrog sig nvermligen, en dag då
en. Demstol på torget derstädes satt och
dömde, att en liten fogel kom flygande,
förföljd ef en roffogel, cch tog sin tillflykt
j sjelfva Domarens barm, hvarest Domaren
hade nog grymhet att krama ihjel fogeln;
men då ropade de visas Nämred och Folket
i Atheo: bort, bort med dig! från domstoln
ner! ej en enda gång får du vara bödel
I 20: års tid bar jag ofta blifvit — förföljd
här i mitt Fädernesland af större och min-
dre så kallade roffoglar, hvarföre jog, icke
blott för min. vegen skull utan än mera för
de många personers. skull som mig tillhöra
och af mig bero, nödgats många gånger fly
under Domarens beskydd; men, ty värr! jag
har dästan dika många gånger af honom blif-
vit förkrossad, ;
Detta har hu!sednast och allravärst händt
mig vid Stockholms Södra Förstads Kärc-
ners Rätt, bvarest ör förvananen niding, som
våldfört sig på min egendom, förstört den
till stor del och skadat mig i högsta grad,
redan i 15 månader blifvit skyddad och nu
sluteligen frikänd, men jag deremot förkla-
rad brottslig. Det återstår nu at få se
huruvida de visas Nämnhd bär 1 landet och
Svenska Allmänheter, efter härom erhållen
kunskep, liknar det Atheniensiska fint bilda-
de folket och således med både naturlig och
laglig ovilja för Kämners Pieses Herr Lag-
man Lychous, Primarie-Kämneren Herr
Auditören Gaufins och Notarien WVinblads
visserligen större fel än att ihjelkrama en
liten fogel, ropar med en röst: bort, bort
med Eder för elltid från rättvisans säten! J
hårde och orältfärdige! ej en enda gång
fån J förkrossa den oskyldige, den skadade
och deremot skydda den grofva brottslin-
gen! —
Att jag icke sagt för mycket om desse
Dormmare, visar bifogade Utslag, hvaruti de
unpanimt deltagit.
Jag har bevist att Varfsbyggmästaren
Petter Magnus Wahlbeck, då jag den 19
April 1831 lät nedföra mitt Trampfartyg
Gefion till: gränskapet af stora Varfvet här-
städes, för att få det utur mervattnet upp-
lyftadt och något repareradt, samma dog,
emot natten, låtit kasta det ioss och flyta
bort utåt skärgården, fastän ingen mesniska
fane närvarande cAmM kurdae ville Allan: fv