inNOoraliska KPralten, som ar at mera varade I dessa den allminna opinionens dagar — att icke skilja sig från sina folk genom ett oklokt törlitande på egna krafter — från det folki som var dem troget, samt försvarade, och återupprättade deras throner under den förflutna olyckans dagar, (hör, hör!) — att icke lemna sitt land öppet för den vilda flod en ny revolution i Frankrike lätt kan utgjuta ötver det. Receriogen söker omsorgsfullt afvända kriget, Hvem onskar icke detsamma? Och hvad är det för krig de frukta? Det krig M:r Canning förutspådde — krig mellan fientliga principer, som nu stå stridfardiga mot hvarandra? Huru skola vi undvika detta krig? Icke genom att tillåta armdcer sammandragas på ena sidan för att föras till strid mot konstitutionerna på den andra, Preussiska armeen vid Rhen får förstärkningar, Österrikiska armeen marcherar från MHalien åt samma båll, På andra sidan håller redan folket i de mindre staterna sammankomster, för att rådpliga om hvad som bör göras; Representant Kammaren i Cassel protesterar mot besluten; de flannoverska kamrarne göra allvarsamma föreställningar; de deputerade i Braunschweig kunna icke gilla protokollet; de små staterna hålla på att öfversvämmas af Österrikika och Preusiska soldater; men dessa småstater hafva en folkmängd af tolf millioner, Frankrike ökar sin krigsmakt, Är icke allt detta af allvarsam natur? Är icke kriget säkert. om sakerna få gå sin gång? Vi ha nog af klenmodighet och protokeller, Låt regeringen nu visa, om icke ett raskt och manligt handlingssätt kana atvända detta krig. Om Tysklands Furstar hysa rättvisa afsigter eller icke förakta råd, så skola de lyssvåa till de föreställningar, som göras. Deras närvarande försök utgöra en del f en universalplan, som England i alla händelser är kalladt att motstå, utan att för lora en vecka, en dag, ett ögonblick. Frackrike känner sin belägenhet; det påstår sig ömma för andre Nationers olyckor; men hvad säger det? Om Polen hade skolat hjelpas, yttrade Hr Thiers i Franska deputerade kammaren, så skulle England vägrat alt för detta andamål förena sig med Frankrike. Nu åter förklarar den officielta orgaoen för Franska kammaren, ätt det Icke kan protestera mot Förbundsakten, emelten boglard vagrar att förena sis om en sådan protest, Ott sådant språk förer Frankise, som, om det redligt och manlist vo:e förenadt med Englond, ännu skulle vara I ståvd att mellankomma irnamn ef de troktater, söm det sanktionerat, och den konstitationells frihet som det ännudår åtnjuta (Talareo eiterade här eft utdrag af ett tal som Lord Brougham bade hållt) Så yitrade en äde och kunnig Lord, hvillen med en själfu!l vältalighet, som gränsar till spådomsförmåga, förutsåg den ställning, hvaruti England nu bar kommit , Ur denna ställning kan det ännu fesa sig gemwom att utveckla det mod och den fosthet, som är den enda bana . . s 4