10) VIRA AVR MHR ER
le alla de Tyska staterna blifva oberoende och
förenade under repiesentativa styrelser. Con-
gressen i Wien garanterade detta Staternas o-
beroende , och 6 artikeln af traktaten i Paris
förklarade detsamma, äfvensom den garante-
rade alla klassers rättigheter, Då Konungar-
ne af Wiärtemberg och Bäjern i början oppo-
ponerat sig bäremot; hade den Hanno-
poverske Plenipotentiären ingifvit en ganska
märk värdig note, af innehåll, att H. K H.
Prinsen Regenten af Stor-Britannien icke kun-
de medgifva, att de förändringar som skett i
Tyskland-efter revolutionen, gifvit Konungar-
ne af Böjern och Wärtlemberg någon vätt
till ebsolut suveränitet öfver deras underså-
tare, eller att Rhenförbundets öfverändaba-
stande hade lagligen föranledt någor öfver-
ändakastande af de serskilda staternas kon-
stitutioner, att ett representativt system de
jure existerade från urminnes tid i det Ty
ska Riket: att sjelfva Rhenförbunds-akten ,
denra concentration af despotism, icke med
gaf Suveränerne någon envåldsmakt, och att
sjelfva titeln Suverän icke medförde bity
delsen af någon sådan makt, helst Konungen
i Stor-Britannien vore lika suverän som nå-
gon Furste i Europa; och att hans folke fri
het, långt ifrån att vara farlig för bans thron,
tvertorm vore den bästa garantien för dess
bestånd Sådant var år 2815 Hannovers
eprak, som slutade med det yrkande, att det
Ty-ka folkets urgamla rättigheter skulle re
spekteras, och att den skulle proklameras så-
som lag, ätven i härdelse Österrike, Preussen
och Bajern skulle åstunda, alt befrias från
dess vidmakthållande: att Ständers samtycke
ckulle erfordras till all beskattning, äfven:
som till alla nya lagar, samt att de skulle
e3sa ratt ait yrka ansvarighet a Embetsmäns
förseelser, Hirtill hade då både Österrike,
Preassen och Bäjern somtyckt. (Bör! bör !)
Sjelfsa Förbundsakten hade i 13 artikeln ut-
yckligen förklarat, att Stånder skulle sam-
mankallas i alla förbundets stater.
Bonapartes återkoms från Elba afbröt Con-
gressens arbeten.
Dessa arb. -en uppbäfde mången oberoende
furstes och fri stats makt — de upprättade ett
system, behäftadt med alla det ganwila Kejsar-
rikets fel, brist på enhet och fasthet, utan
att ens medföra de fördelar, som vördnaden
för gamla minnen ingifver. Ingen kan läsa
denna förbundsakt, utan att deri finna en ut-
tryckligt förklarad afsigt att åter gifva alla
Tysklands folk deras gamla friheter — att sö-
ra hvarje stat oberoende af den andra i sina
inre institutioner; att i hvarje rike upprätta
församlingar eller Ständer med makt att på-
lägga skatter och bestämma deras användande,
och att genom en uniformiag fastställa pressens
frihet, De flesta suveräner gåfvo kort efteråt
nya, konstitutioner, eller återställde, med vå-
gon utsträckning, de gamla ständerna. Men,
hvad som är mest anmärkningsvärdt, Österrike
och Preussen, som voro mest högljudda att
fordra folkens fribet, sökte med lika omsorg
- . -— os KA :
ra BALL AR AA BA