24 SCH LUP ISDAU OUVETADOCKUC DCI VUAUC 219 icke alt tysta imissnöj t, utan blott uttrycken deraf. De inrättade en sträng censur för den periodiska pressen; de bemäktigade sig rätltigbeten att indraga böcker, och bildade en Ceutralkomite af polis öfver hela Tyska riket. Den andra kongressen i Wien följde härefter och fambragte slut-akten —en heterogen sammansättning, hvars afsigt var att taga så stricle som möjligt efter. bokstafven den första förbundsåkten. Ingen af dess artiklar till folkets förmån hade någonsin bli:vit satti verket, men alla artiklar mot folket ha alltid vidt och bredt blifvit åberopade, och äro nu ånyo bragte å bane idet protukoil, för hvilket han påkallade husets uppmärksamhet. Af detta underrättas man, att förbundsdagen finner sig förolämpad af de jurnaler och flygskrifter, som öfversvämma laudet med missbruket att omtala för handlingarne inom dess kamrar. en åberopar den 19 artikeiv, som ionehåller, alt en uniformlag. till tryckpressens förmån, med första skall utfardas, och säga, att intilldess alla regeringarne hunnit samn anverka till en sådan lag skall Carlsbads-akten, som godtyckligt undertryckt denna frihet, bibehå!las til: hela dess kraft och verkan. (Hör! hör!) Om genom allt delta förbundsdagen lyckas att befria sig från pressens eller Kamrarnes anfall, så är det godt och val, ?Men om Österrike och Preussen, efter en eller flere fö: hundsstaters inbjudning, icke vill använda alla medel som stå i deras makt att upprätthålla och sätta förbundskonstitutiopen i verkställighet, äfvensom dess maktpålivgande föremål, ete. — Kunna väl ord vågonsin mera vanhelgas? De i förbundsakten framställde ändamål voro att bevara åtskillige staters inviolabilitet och oberoende, icke att göra dem till slafvar under Preussen och WVien. De voro att gilva konstitulioner, icke alt upphälva dem -— försäkra pressens fribet, icke att undertrycka deul I det följande protokollet åberopades hufvudsakligen den Wienska slu akten. Ett så bhoprördt och oredigt stycke af diplomatiskt machineii har aldrig utgått frän kabinetlet i Wien. Att förstå det är omöjligt, emedan den ena Y:n motsäger den andra. Men den först citerade artikeln är isynnerbet olycksalig, Den förklarar, Patt suvetänenv icke kanv förbjudas att tillåta Ständernas medverkan i utöfvandet af rättigbeter, som ä:o särskildt bestämda, Efter en derpå gjord törklaring, al? Östersike och Preussen i alla händelser, då en eller flere af staterna påkalla deras hj Ip, äro färdiga att marschera, säger detta dokuvent MM en om Regeringen af särskilta omständigheter är bindrad från att vända sig till förbandet I om hjelp, så är konferensen förbunden, att opåkallad blanda sig i sakeu; så att när som helst en Tysk furste icke begär att få en inqvärterins al kroater, så heter det att han af omständigheter hindrad. Man förundras då man härvefer laser, att