Article Image
10) VIRA AVR MHR ER le alla de Tyska staterna blifva oberoende och förenade under repiesentativa styrelser. Congressen i Wien garanterade detta Staternas oberoende , och 6 artikeln af traktaten i Paris förklarade detsamma, äfvensom den garanterade alla klassers rättigheter, Då Konungarne af Wiärtemberg och Bäjern i början oppoponerat sig bäremot; hade den Hannopoverske Plenipotentiären ingifvit en ganska märk värdig note, af innehåll, att H. K H. Prinsen Regenten af Stor-Britannien icke kunde medgifva, att de förändringar som skett i Tyskland-efter revolutionen, gifvit Konungarne af Böjern och Wärtlemberg någon vätt till ebsolut suveränitet öfver deras undersåtare, eller att Rhenförbundets öfverändabastande hade lagligen föranledt någor öfverändakastande af de serskilda staternas konstitutioner, att ett representativt system de jure existerade från urminnes tid i det Ty ska Riket: att sjelfva Rhenförbunds-akten , denra concentration af despotism, icke med gaf Suveränerne någon envåldsmakt, och att sjelfva titeln Suverän icke medförde bity delsen af någon sådan makt, helst Konungen i Stor-Britannien vore lika suverän som någon Furste i Europa; och att hans folke fri het, långt ifrån att vara farlig för bans thron, tvertorm vore den bästa garantien för dess bestånd Sådant var år 2815 Hannovers eprak, som slutade med det yrkande, att det Ty-ka folkets urgamla rättigheter skulle re spekteras, och att den skulle proklameras såsom lag, ätven i härdelse Österrike, Preussen och Bajern skulle åstunda, alt befrias från dess vidmakthållande: att Ständers samtycke ckulle erfordras till all beskattning, äfven: som till alla nya lagar, samt att de skulle e3sa ratt ait yrka ansvarighet a Embetsmäns förseelser, Hirtill hade då både Österrike, Preassen och Bäjern somtyckt. (Bör! bör !) Sjelfsa Förbundsakten hade i 13 artikeln utyckligen förklarat, att Stånder skulle sammankallas i alla förbundets stater. Bonapartes återkoms från Elba afbröt Congressens arbeten. Dessa arb. -en uppbäfde mången oberoende furstes och fri stats makt — de upprättade ett system, behäftadt med alla det ganwila Kejsarrikets fel, brist på enhet och fasthet, utan att ens medföra de fördelar, som vördnaden för gamla minnen ingifver. Ingen kan läsa denna förbundsakt, utan att deri finna en uttryckligt förklarad afsigt att åter gifva alla Tysklands folk deras gamla friheter — att söra hvarje stat oberoende af den andra i sina inre institutioner; att i hvarje rike upprätta församlingar eller Ständer med makt att pålägga skatter och bestämma deras användande, och att genom en uniformiag fastställa pressens frihet, De flesta suveräner gåfvo kort efteråt nya, konstitutioner, eller återställde, med vågon utsträckning, de gamla ständerna. Men, hvad som är mest anmärkningsvärdt, Österrike och Preussen, som voro mest högljudda att fordra folkens fribet, sökte med lika omsorg . -— os KA : ra BALL AR AA BA

22 augusti 1832, sida 2

Thumbnail