Iusändaren kan ej afhålla sig ifrån, att anföra än-
nu ett exempel på osäkerheten af det omdöme, som
stämplar en regents omgifningar till medbrottslige i
hanå misstag, blott derföre att tillfälle saknats att å-
dagalagga Rådgifvarnes mening. Uti de s, k, Hi-
storiska Hanalingarne? beskylles en man, tillräckli-
gen utmärkt för att framlidne Fältmarskalken Toll
deruti igenkännes, att hafva inledt Gustaf HI i Fin-
ska kriget, likasom hans son i kriget mot Frankrike.
Hvad det sistnämda beträffar, så, ehuru Insändaren
tillfälligtvis har sig bekant oriktigheten af denna upp-
gift, förbigås här detta ämne, då inga handlingar
kunna för närvarande äberopas som upplysa förhål-
landet, och då de personer, bvilka på nära håll följ-
de Tolls förfarande under negociationerne med En-
gelska Ministern Pierrepont om hösten 1805, skulle
anses jäfvige, om de än kunde uppträda för att bä-
ra vittnesbörd i saken. - Vidkommande dernäst det
Finska kriget, så finnes, till upplysande af den an-
klagades förhållande i denna del, ett märkvärdigt do-
cument, som väl kanske icke läuge torde förblifva
obekant för allmänheten, bestående i ett protocoll,
eller rättare en samling af protocoller, förde på Ha-
ga af Friherre Otto Wrede inför Gustaf III i när-
varo af Toll och dåvarande Finansministern Ruuth.
Det som der till öfverläggning förekom, var sättet
och medlen till det, som man kan sc, nyss förut he-
slutade krigets utförande, Om hufvudirägan , tller
sjelfva det olyckliga företaget, kunde ingen rådpläg-
ning uppstå, enär quaestio an redan var afgjord. Men
af de inkast och de svårigheter både af politisk, mi-
litärisk och economisk natur, hvarmed Toll mötte
nästan bvartenda af Konungens förslag, röjes lätt, alt
han icke kunnat styrka Konungen till ett företag,
hvilket han nu inför honom sökte stämpla såsom
knappt verkställbart. Tilldragelsen med detta proto-
coll skall, efter hvad Insändaren förnummit, vara, att
sedan Konungen bifallit de öfverläggandes begäran,
bade , vid Konungens afresa till Finland vid krigets
utbrott, det blifvit lemnadt till Ruuth, och en af-
skrift deraf skrifven och vidimerad af Wrede, till-
ställd Toll2
Allmänheten är sedan flera år tillbaka van att läsa
beskyllvingar af mångfalldig art rigtade mot Fält-
marskalken Toll såsom offentlig person. Den stört-
flod af partismädelser, hvilken i de såkallade Hemli-
ga handlingarne hörande till Konung Gustaf II:s
Historia strömmade öfver hans minne, blef ej länge
ohegagnad af historiska byggmästare, hvilka skynda-
de att sätta opp siua verk vid den strida forssen , i
förboppning att den väl alltjemt skulle räcka till att
hålla dem i fart. Så ingingo i Sveriges historia
för Ungdom några af dessa uppgifter, dessa beskyll-
ningar, för hvilkas sanning, såvidt vi veta, Författa-
ren ännu står i skuld hos allmänheten , som torde
fordra andra bevis för att tro dem, än att han läst
dem och copierat dem ur anonyma skrifter, hvilka ge-
nom den ytterliga väld, bitterhet och ensidigbet,
hvarmed de bebandla personer och bändelser, till-
räckligen stämpla sig sjelfve såsom partiskrifter, dem
väl ingen samvetsgrann historisk forskare tillåter sig
att utan yttersta varsamhet och noggrann jemförelse
med andra tillförlitliga och opartiska handlingar be-
gagna, långt mindre anse såsom källor, uv hvilka
han efter godtfinnande kan ösa så mycket han beha-
gare Minst torde det lyckas att till historisk san-
ning stämpla uppgifter, hvilka antingen hafva ingen
annan grund än berättarens fantasi, eller också fram-
stå genom origtiga citationer och uppenbar misstyd-
ning af de handlingar, hvilka ligga till grund
för dessa uppgifter: förhållanden som (vi näm-
na det med ledsnad) inträffa med det arbete vi nämt,
och hvars förtjenster för öfrigt vi ingalunda miss-
känna, ehuru vi beklaga att Författaren, ju närmare
han nalkats våra tider, desto mindre synes hafva för-
mått bibehålla sig i den position af oväld och lugn,
som är den enda rätta då man går att bedömma hi-
storiska personer och händelser.
Utgifvaren af de Historiska handlingarne har äg-
nat ett par blad af den caractersteckning han upp-
dragit af Gustaf III, åt en miniaturbild af Grefve
Toll, vid hvilken man måste tillstå att han icke spa-
a lossar Dan sam fålser fortsättningen af teck-