Uppsilten ar utan tvivel enl. med verkliga förhållandet; men slutsatsen är icke dess miudre origtig. De här ifrågavarande personerna äro verkliga Upplysnings-aristocrater; och desto värre, ju ofullkomligare deras bildning är. Det år icke deras egen lilla upplysning, utan de andras stora råhet och okunnighet, som skadar deras moralitet. De skulle förlora sitt välde och dess retelse till elakhet, om blott upplysningen blefve allmän. Då skulle de icke mer kunna bruka sin lilla upplysning blott såsom ett medel att tillskansa sig frukten af andras idoghet; utan nödgas begagna den till bedrifvande af eget arbete. Vidare torde någun invända: att dagliga erfarenheten visat, det ingen, som fått stu dera nästan aldrig så litet, vill qvarstanna bland de så kallade närande kla-serna, utan genast söker inträda på tjenstemannabanan; och att således jordbruket och öfriga npärin gsarne skulle genom menige ungdomens högre bildning blifva alldeles ödelagde. Men denna slutsats är likaledes fullkomligt oriktig. Orsaken, hvarföre Bondesonen na icke återgår från skolan till plogen, äro dels den, att han iskolan icke får lära detringaste, hvaraf han vid plogen kunde hafva någon nytta, och med ett ord, ingenting annat, fn det, som fordras för Statens tjenst: och dels är orsaken den, att den, som studerat aldrig så litet, finner sig alltför högt upphöjd öfver menige mans råhet, för att kunna trifvas i dess umgänge. Men allt detta skulle förändras i samma stund bildningen bletfve allmän, och undervisningen lämpad efter allmänhetens behof. Då skulle den studerade bhondesonen icke längre blygas att sj-lf odla sin ärfda jord. Och då skulle till och med de bögre folkklassernes söner icke längre tveka att egna sig åt jordbruk och haudtverk. . Efter Comitgens förslag att blott uppmuntra, men icke allmänt fordra verldsliga kur skaper, skulle två slags allmoge uppkommu: bildad och obildad. De bildade skulle då lätt blifva Aristoerater, och de obildades. förtryekare. De förre skulle knappt vilja eller kunhna umgås med de senare; och till älveutyrs just genom denna skillnad sjelfve anse under sin värdighet att handtera yxan och plogen. Sedan jag sålunda sökt visa, att ingen är i verldslig måtto belåten blott med Religionskunskap: och att Staten har rätt af alla fordra hvad ingen skulle utan skada för sig och samhället kunova umbära; så torde jag nu i underdånighet få unppgifva de kunskaps-a: tek, hvilka jag anser vara af denna beskaffenhet, nemligev: En summarisk ide-om wverlåsbyggnaden i allmänhet, — om icke för annat, Aåtmiastone för att få ett så mycket högre begrepp om Skaparens oändeliga storhet: — JVigon kännedom om naturen och dess alster, isysenerhet fiderneslandets, för att kunna lära använda allting till nytta: — Et allmärd begrepp om vissa delar af Meckaniken, ogh dertill hörande linearteckning, — för att kun desto bättre använda och förbättra gamla och