Uppsilten ar utan tvivel enl. med verkliga
förhållandet; men slutsatsen är icke dess miu-
dre origtig. De här ifrågavarande personerna
äro verkliga Upplysnings-aristocrater; och de-
sto värre, ju ofullkomligare deras bildning är.
Det år icke deras egen lilla upplysning, utan
de andras stora råhet och okunnighet, som
skadar deras moralitet. De skulle förlora sitt
välde och dess retelse till elakhet, om blott
upplysningen blefve allmän. Då skulle de
icke mer kunna bruka sin lilla upplysning
blott såsom ett medel att tillskansa sig fruk-
ten af andras idoghet; utan nödgas begagna
den till bedrifvande af eget arbete.
Vidare torde någun invända: att dagliga
erfarenheten visat, det ingen, som fått stu
dera nästan aldrig så litet, vill qvarstanna
bland de så kallade närande kla-serna, utan
genast söker inträda på tjenstemannabanan;
och att således jordbruket och öfriga npärin
gsarne skulle genom menige ungdomens högre
bildning blifva alldeles ödelagde.
Men denna slutsats är likaledes fullkomligt
oriktig. Orsaken, hvarföre Bondesonen na
icke återgår från skolan till plogen, äro dels
den, att han iskolan icke får lära detringaste,
hvaraf han vid plogen kunde hafva någon
nytta, och med ett ord, ingenting annat, fn
det, som fordras för Statens tjenst: och dels
är orsaken den, att den, som studerat aldrig
så litet, finner sig alltför högt upphöjd öfver
menige mans råhet, för att kunna trifvas i
dess umgänge. Men allt detta skulle förän-
dras i samma stund bildningen bletfve allmän,
och undervisningen lämpad efter allmänhetens
behof. Då skulle den studerade bhondesonen
icke längre blygas att sj-lf odla sin ärfda
jord. Och då skulle till och med de bögre
folkklassernes söner icke längre tveka att egna
sig åt jordbruk och haudtverk. .
Efter Comitgens förslag att blott uppmun-
tra, men icke allmänt fordra verldsliga kur
skaper, skulle två slags allmoge uppkommu:
bildad och obildad. De bildade skulle då lätt
blifva Aristoerater, och de obildades. förtrye-
kare. De förre skulle knappt vilja eller kunh-
na umgås med de senare; och till älveutyrs
just genom denna skillnad sjelfve anse under
sin värdighet att handtera yxan och plogen.
Sedan jag sålunda sökt visa, att ingen är i
verldslig måtto belåten blott med Religions-
kunskap: och att Staten har rätt af alla for-
dra hvad ingen skulle utan skada för sig och
samhället kunova umbära; så torde jag nu i
underdånighet få unppgifva de kunskaps-a: tek,
hvilka jag anser vara af denna beskaffenhet,
nemligev: En summarisk ide-om wverlåsbygg-
naden i allmänhet, — om icke för annat, Aåtmia-
stone för att få ett så mycket högre begrepp
om Skaparens oändeliga storhet: — JVigon
kännedom om naturen och dess alster, isyse-
nerhet fiderneslandets, för att kunna lära
använda allting till nytta: — Et allmärd be-
grepp om vissa delar af Meckaniken, ogh der-
till hörande linearteckning, — för att kun
desto bättre använda och förbättra gamla och