gin verkliga mening.
Genom denna nu antydda bildning, skulle
dessutom tankekraften uppöfvas till säkrare
bedömande af hvad åmne som hälst: beh ge-
nom vanan vid eftertanka skulle den morali-
sta känslan utvecklas och förädlas. Derjemte
skulle denna bildning götra, att menniskorna
icke lävgre såsom oskäliga kreatur bligade på
naturen, och förrättade sina arbeten blott så-
som ångmaskiner: utan de skulle fröjdas åt
naturens betraktande, i samma mån de lärt
känna dess förunderlighet; och deras arbete
skulle blifva dem ljulft, samt vinna för dem
ett särskilt behag, i samma nån de lärt re-
flectera öfver dess mekanik, dess ändamål och
dess följder. Begäret till bränvin och andra
djuriska njutningar skulle minskas och för-
gvinna, i samma mån menniskorna finge smak
på själens ädlare njutningar.
Denna hildnving, som är oumbärlig för alla,
utgör tillika grunden för all högre undervås-
ning: Folkskolan synes derföre böra vara li-
kasom trappan till de såkallade Llementar-
Läroverken. Men emedan dessa Läroverk
sålunda äro semmanhängande, och det ena
vidtager der det andra slutar; så torde jag få
-uppskjuta frågan om Folkskolans egentliga or-
ganisation, intill dess jag granskat Comitcens
yttrande rörande Elementar- Läroverken, för
att sedan kunna i underdånvighet framställa
allt i et sammanhang.
OM ELEMENTAR-LÄROVERKEN.
Om Läroverken? säger Comitdgen sid. 26,
skola fullständigt utbilda de menskliga för-
-Mmögenheterna; så måste undervisningen om-
fatta dem alla, celler vara ullsidig! Lärvo-
verken tillsammantagne och särskildt de aldra
bögste böra visserligen lemna tilfälle till alla
gjälsförmögenheters och fallenheters utbildning:
mev stt vilja inrätta hvarje lägre Läroverk for
en allsidig bildning, fruktar jag skulle vara
mindre lämpligt; och att vilja påtvinga hvar-
je Lärjunge en allsidig bildning, skulle vara
at qvälva de verkliga anlagen. Derigenorå
skulle dessutom bildningen blifva i alla sina
delar allttör ytlig för att kunna vara använd-
bar. Själen skulle genom en sådan allsidig
bildning blifva kkasom svarfvad till ett slätt
klot, hbvilket kunde ganska lätt och obehin-
dradt rulla från ett ställe till ett avnat, men
utan förmåga att någorstädes fästa sig och in-
tränga, hvilket samma massa desto lättare sko-.
lst göra, ju mer den varit spetsigt utsträckt
blotvåt ett eller några få håll.
I fortsättning af nyssnämnde sats, säger Co-
mildten: Men för att tillika vara grundlig,
för, Uhverje vigtning undervisningen går,
intet lärostycke förekomma, som ej t ett fö-
regacnde äger sin förklaringsgruud. Men
om det blott är i det abstracta eller högre
bagreppet, som det concieta eller lägre har
gin förklaringsgrund; så skulle, enligt Comi-
teen: uppgift, de mest abstracta och högsta
begreppen framställas i första klassen af Ele-
mentar-skolan, Deremot förklarar Comitgen,
nederst på samma 26:te sida: att då menni-
Sskan med sinnena och begreppet uppfattar
. DA na AS
FR