Om Svenska undervisningsverket i anledning
af den stora Comittgens: betänkande; af Pro-
fessor P. G. Cederschjöld.
(Forts. fr. Lördagsbladet.)
Den stora massan af folket har nästan all-
tid och allestädes hlifvit tvingad och tryckt af
några få magtegande, som tillhört än en klass,
än en annan. Sälunda hafva dessa magtegan-
de kunnat utgöra antingen en Börds-aristocra-
ti, elle ren Prest-aristocrati, eller en Rikedoms-
aristocrati, eller en Militär-aristokrati, eller en
civilecembetsmanna-aristokrati. Men alla des:a
Aristocratier skwule icke kunna bibehålla sig
och göra sig gällande, utan genom en viss
öfverlägsenhet i upplysning. Upplysnings-ari-
stocratien är derföre grundvalen för alla de
öfriga, och följaktligen den farligaste af alla.
De öfriga Aristocratierna äro uppenbara, och
kunna af de förtryckte igenkännas, samt till
större delen tillintetgöras genom Religions
reformationer och politiska Revolutioner: men
upplysnings-aristocratien är lika så osynlig,
som sjelfva det tänkande väsendet; och kan af
de förtryckta så mycket mindre igenkan-
nas, som det alltid fordras en betydlig grad
af upplysning, för att inse sin egen brist på
upplysning. Jag vet alltförväl, att en allmän
jemlikhet i förmögenhet och i upplysning
icke är möjlig: och att således Rikedoms- och
Upplysnings- aristocrati icke kunna allde-
les förekommas. Detta skulle, äfven om det
vore möjligt, icke ens vara nyttigt. Ju större
förmögenhet någon har genom sin omtanka
och sitt arbete samlat på redligt sätt, desto
mer mån bör han vara om samhällsordningens
vidmakthållande; och ji samma : förhållande
berättigad till inflytande derpå. Och att den
upplystare leder den mindre upplyste, samt
har ett större inflytande på samhällets all-
männa angelägenheter), är billigt och nödvän-
digt. Men den upplystares makt och infly-
tande får blott icke urarta till förtryck. För
att sålunda kunna inom sina tillbörliga grän-
ser inskränka Upplysnings-aristoeratien, samt
i och med detsamma säkrast qväsa alla de öf-
riga och göra dem oskadliga, fordras, icke att
minska upplysningen hos de folkklasser, som
deraf redan blifvit delaktiga: utan blott att
sprida den till den stora massan. Men dervid
möta helt visst stora svårigheter. Ty på ena
sidan lära de fleste maktegande icke gerna
vilja befordra, utan tilläfventyrs tvärtom ef-
ter yttersta förmåga söka förhindra den stora
folk massans allmänaa upplysning, helst genom
dess upplysning deras egen makt skulle i
samma mån förminskas;, och på den andra
sidan har den oupplysta folkmassan icke nog
förstånd att rätt inse sitt behof af emancipa-
lion, och att göra sina anspråk derpå gallande.
Jag vågar likväl tro, att hinderia för denna
emancipation äro hos oss mindre, än i de ile-
sta andra Länder, Och jag vågar i under-
dånighet honnas. att EbErs MAT, som så