fill arbete och ansträngningar. Nropp och själ.stå i en så förunderlig inbördes växelverkan, att kroppen. kan genom själens kraftansträngningar ej sä!lan göras nästan alldeles känslolös för de i sig sjelf eljest menligaste inflytanden; och att han tvärtom alltid måste lida mer eller mindre af själens all kraft förjamande oio, ängslan och ångest. Sålunda hör man, under slagsmål, de hårdaste slag icke öfverklagas. Och jägaren kan, efter den starkaste svettning, stå, under ifrig väntan på villbrådet, flera timmar alldeles orörlig i moias eller snödrifvor, utan att derigenom ådiaga sig ringaste krämpa. Men om han visste och för tillfället ängsligt besinnade, tör hvilken fara han blottställde sig; så skulle han helt säkert icke undgå åtminstone en svår katarr elJer rheumatism, eller kan hända till och med håll och stygn och döden. På 14:de sidan säger Comitdgen ganska riktigt: Under enklare förhållanden, och så länge böckers tillvaro icke försvagade fornsägnernas vigt, lefde måhända både Historia och Statsförfattning mera än nu i folkets sinne. Och Comildgen hade kunnat tillägga , icke allenast att ungdomens förstånd då nier än nu uppöfvades genom gåtor, tänkespråk, ordlekar och sinnrika sånger, samt genom sjelfva tidräkningen på runstafvar o d,. utan äfven att bildningen då var ungefär lika för alla folkklasser, hvarigenom sjelfva denna jemnlikhet måste göra alla mer belåtna med sin tilläfventyrs nog låga grad af upplysning. Men nu sedan de bögre klasserna vunnit en större själsbildning, under det att de lägre blifvit lemnade på sin gamla ståndpunkt, elter till och med, såsom Comiteen sjelf antydt, tillbakatrangde; så tyckas dessa klasser, som utgöra nationens styrka och alla de öfriga klassernas moder, böra genom en större odling höjas ur detta sitt törnedringstillstånd — Att äfven blifva delagtiga af en större upplysving hafva de läge folkklasserna så mycket mer rätt att fordra, som sjelfva Comiteen, sid. 17, förklarat att, då odlingen i allmänhet medför en förstärkning af menniskans ursprungliga förmögenheter; så måste de medlemmar af samhället, hvilka blifvit utan od!ingens första hjelpmedel, vara och känna sig alltför svaga och underlägsna i förhållande till andra medborgar: med högre bildning.? — Detta vill med an dra ord säga, alt den oupplyste blir beroend: och ett slags slaf af den mer bildade, Alla derföre som erkänna, att intet slafveri bör få finnas i det öfver sion urgamla fribet stolta Sverge, måste sålunda nödvändigt medgifva. att alla medborgare böra ovilkorligen göras del 2gtiga af en gemensam högre bildning; och möjlighet derigenom beredas åt alla till anlagens fria. utveckling: hvilkens möjlighet utgör den för ett fritt folk erforderliga jemlikhetens san2a väsendee Med samma rätt Staten skullr kanna hindia medborgare att uppenbarligen och på ett lekamligt sätt öfverlemna sig sjelfve eller sina barn såsom slafvar åt andra; med samma rätt måste den ju äfven kunna afalla fordra den uppfostran och bildning, som al