har jag afgifvit denna förklaring. Sjelf är jag
tillfredsstä!ld af mitt medvetande, att alltid
hafva respecterat Lagarna och medborgares
4
rättigheter inom den krets, som af Försynen
blifvit mig anvist, och, äfven i detta fall
inser jag icke, att, i hvad på mig ankom-
mit, någon den minsta formalitg blifvit för-
sammad, Orfelbar anser jag mig nvarken
sjelf, ellet någon annan vara, men om, vid.
tillämpningen af stridiga, eller otydliga för-
fatlningar, någon gång eit misstag skulle ega
rum, inåone det icke vore både säkrare och
värdigare, att söka rättelse genom skäl, än
genom o anningar och ovett)? De förra kom-
ma snart under Domstolens pröfning, de sed-
nare återfalla säkert 1 sina verkningar förr el-
ler sedaare på sin upphofsman, och beklagans-
värde äro blott de enfaldige, som af ärveskän-
daren låta sig förledass Köping den 10 Auz.
1932.
Jacob MMich. Svedelius.
Med all aktoing för Hr Doktor Svedelius
se vi oss likväl nödsakade anmärka, att hela
denna förklaring icke vederlägger något enda
väsendtligt påstående uti Aftonbladets artikel,
-
om den ekonomiska besigtoimgen på hans Ba-
ställe. Bevisningen härför kan sammanfattas i
nägra fa ord
Finnes den författning af den 23 Maj 1330,
som artikeln åberopar såsom det rättesnöre,
efter hvilket Hr Dok ktorn vid ifrågavarande
ulllälle bordt-ratta sig? — Ja. — Angår den
alia Församlingar som skotta usderbålla kyr-
koherde- bosiällen utan uudantag? — Ja,
Ionefaltar den så bestämda och tydliga före-
skrifter, huru vid ekonomiska besigtningars
anstlällande skall förhållas, att något misstag
icke bordt uppstå? — Ja, —
Hvarifrån härleda sig då de officiela åtgär-
der som en del af Borgerskapet ölverklagat?
Icke ifrån misstag om rätta förståndet af 1830
års författning, utan derifrån, att Ir Doktoro
alls icke frågade efter den.
Om förfarandet vid den ekonomiska besigt-
ningen med skal kunnat gifva anledning till
anmärkningar, så är detta likväl ett intet
mot iönehället af den här ofvan intagna för-
klaringen. Misstag äro möjliga för alla, och
då Hr Doktorn gjordes uppmärksam på det
felaktiga i åtgärderue, hade troligen ingen fun-
nit något klandervärdt om Hr Doktorn yttrat:
VJag erinrade mig icke 1830 ärs Kungörelse,
ehev Jag missförstod inuchållet af 1817 års
förordning.
Oaktadt man fästat Ir Doktorns uppmärk-
samhet på en lags tilvaro, som tydiigea be-
stämmer, hura Hr Doktorn bordt förhålla SiZ,
fortsätter Hr Doktorn ännu att låtsa, som om
denna Jag alls icke gåldei hans Pas torat, samt
söker Ölfversky a sitt misstog mes beskyllnin-
gar emot dem som vågat yrka författningeus
elterletnad. lir Doktorn åbe eropar häf: lvunnel
) Det vore intressant att genom ena närma-
artikeln lir Doctor Svedelius anser sin ära
scskändad? Jere måtta dor Lanna wara men
nn nn nn nn
re uppgift få erfara, genom hvilken del af