ka att gå längre än till huset N:o 11 1 guar de la citg, der portvakten tog vård om mig. Han kan intyga sanningen af hvad jag berättat. Jag bör tillägga att jag var aldeles ensam på bron, då man öfverföll mig, att man icke bjöd till att arrestera mig, och alt mina blessyrer hålla mig vid sängen. En annan vid namn Charles Glatz, ytträr? Tillåt mig att taga min tillflykt till er tidning för att lära publiken känna de uppr5rande våldsamheter, för hvilka en af mina vänner, Nipperhandlaren Perotte varit ett offer. I går den 28, kl. 11 på aftonen gick Herr Perotte ut ur en Cafd nära Halle au Bld, och återvände lugnat hem till sig, då han på åArcole-bron oförmodadt såg sig ett rof för några polissergeanters råhet, Han befann sig då på något afstånd från några unga karlar som gingo samma väg och sjöngo Marseillerhymnen, men han var på tillräckligt afstånd, för att polisen som stod i bakhåll, skulle kunna se att ban ej var i sällskap med sångarna. Detta oaktadt rusade sergeanterne i stort antal på honom och gåfvo honom fyra sabelhu :g i hufvudet, så att han sanslös mnedföll. Förmodlig:n ansågo de honom för död, emedan de lemnade bonom liggande i sitt blod. Han kan icke bestämma huru länge det dröjt innan han återfick sansningen; men ban släpade sig då hem till rue des Ursins N:o 5, hvarifrån han fördes till hospitalet Hötel-Dieu. — Min vän bar tillagt, alt i det ögonblick, då han vaknade ur sin letharg:, såg han på bron flere personer som bade blifvit slagne likasom han, och lägo som döda; han vet icke hvart de tagit vägen. En Mir Duraitien, prydd med Juli-korset, berättar: Jag befann mig vid fontaine des Innocens, den 28 omkring kl. 11, der man inskränkte sig att sjunga La Parisienne och la MarscilZaise. Vi voro omkring 200. Eudast 60 häraf gingo att besöka grafvarna vid Louvren. Sången fortsattes här, men icke ett enda uproriskt rop framfördes, Tvenne liniepatruller passerade härvid, och vi ropade: Lefve linien! Soldaterna svarade: Godt, mina barn! men gören blott icke mera buller. Det taltes då om alt gå Ull Arcole-bron, somliga åter ville gå till Mars-fältet. Samlingen utgjordes nu icke af mer än trettio personer, och jag följde på oo Då vi återkommit på bron, söngo vi ännu några kuppletter af ofvannämnde marscherna, Vi höllo just på att lemna bron åt stadssidan, då vi motades af omkring sextio stadssergeanter som tvingade oss att fly åt andra sidan. Vid andra ändan af bron möttes wi af Oomkring sextio municipal-garden, som förföljde os; med bajonetten. Vi kastade oss då åter i förskräckelsen åt andra sidan. Det var i detta ögonblick stadssergeanterna: fölio öfver oss med sabelhugg. i Ett Frontimmer, som hade sjungit första stämman i Marseljermarschen (ty de: öfriga inskränklte sig att upprepa den i chör) var er NR oo fär mna XP Kn daoR danne he? UDDA