net skulle omedelbart hotas genom undersåtar-
nes motspänstighet emot Styrelsen, lemna den
skyndsammaste bjelp till ordningens återstäl-
lande, i vissa fall till och med utan att ett
sådant bistånd påkallas. Att detta bistånd må
hastigt kunna lemnas, har i den 34:de sessio-
ner af den 21 October 1830 bhfvit föresktvif-
vet, att vid trängande fara, militäriskt biträ-
de må lemnas af den ena förbunds-Regerin-
gen åt den andra, utan något föregående råd-
slag eller beslut vid förbundsförsamlingen,
I följd häraf, menar förbundsförsamlingen,
ligger det aldeles icke i bristen eller ofullkom-
ligheten af befintliga föreskrifter, om, detta
oaktadt, enligt den sednaste erfarenheten, än
det råa våldet af uppretade folkmassor, än en
ati den lagliga drägten af ew parlåmentarisk
opposition utklädd djerfhet hos den demokra
tiska andan , i förening med en: tygellös press,
— båda symptomer af det onda (grundibel)
som måste bekämpas — dels söker försvaga
regeringarnas makt, dels ock redan verkligen
gjort det och. aftvungit, eller hotar att af-
trotsa dem medgifvanden , hvilka de icke kun-
na lemna, utan fara för den allmänna ord-
ningens upprätthåHavde och den lagliga säker-
heten, i undersåtares vältörstådda intresse.
Hvad nu beträffar De representerade Kam-
rarnes ställning, så äro båda hofven af den
tanka, att ehuru ändamålsenlig och helsosam
än en lagom verksamhet af Landstinderna i
Tysklåpds stater kan synas, så är likvök rikt--
ningen af den anda som man i sednare tider
sökt gifva denna: institution, omisskänneligen
ett högst beklagansvärde fenomer!! Detta har
uppenbarat sig på ett tvåfaldigt sätt; dels i
förh :landet till Furstarna, och dels till för-
bundsförsamlingen.
Här följa nu de i gårdagsbladet omnämn-
da många uncer-afdelnivgar i Aa, Ab, Ba.
Bb, o. sv. Vi skola i kortbet upptaga
dem.
Furstarne hafva måst medgifva saker, 0--
förenliga med den nmronarkiska principen och
den allmänna ordningen; och, hvad som är
änvu värre, man hade, för den händelse att
sådana medgifvanden icke skulle följ, låtit
famskymta en möjlighet att budgeten kunde
blifva förkastad
I afseende på Förbundet åter visade sig,
icke blott en böjelse att sätta sig öfver dess
lagstiftning, utan, hvad värre är, öppna an-
fall ha blitvit gjorda på förbunds-församlin-
zen,
Såsom medel häremot erinras nu de båda:
Hofven, att Furstarve ovekligt äga khoitiati-
vetz att således nya lagar icke busnoa kovm-
ma i fråga från Siäsdernas sida, annorlunda
än i egenskap af pelitioner, med frihet för
Furstarne att pröfva, om dessa äro i landets
intresse , och enliga med deras pligter emot
Förbundet, och att, efter denna p: öfnins, be-
vilja eller fös kasta petlitionen, Har följer en
lång deduktion, hvarföre Fursten icke blott
ir derättigad, utan äfven förpligtad att
förkasta en sådan petition, då den strider e-
mot — Wiener-slutakten! Ilärpå en veder-
pr 8 of arhhndoafcum AAft Ce Fo AA