OQO -nH Hu OO -- FRV
Vv
som öfverensstämmer med hans öde. Om man
märker hos slafven ett begrepp om dess själs-
förmögenheter, skall man äfven finna den för-
enad med den djupaste smärta. Man visade
mig två qvinnor, som voro tatuerade öfver
hela kroppen och som, efter hvad man försä-
krade, varit hustrur åt cheferne för deras
stam. Om en Europ skulle vara i samma
belägenhet som dessa, skulle han aldrig kun-
na bära stämpeln af en djupare förnedring och
sorg än den man såg afmålad på dessa olyck-
ligas ansigten. De hade blifvit undanryckta
sina männer, sina familjer och en aktad plats
inom sina stammar, inkastade bland de lägsta
slafvar och öfverlemnade åt en husbondes lå-
ga och grofva passioner. Man förde till oss
flere slafvar för att taga dem i ögnasigte. Köp-
mannen lägger vid dessa tillfällen tunga bör-
dor på deras hufvuden för att visa deras styr-
ka, och bemödar sig på detta sätt att visat
dem från den, såsom det synes honom, för-
delaktigaste sidan. Dessa scener kan jag ej på-
minna mig utan fasa. Blotta nyfikenheten skul-
le aldrig kunnat hafva förmått mig att åse
dem och ännu mlilnadre att förnya mina besök
der; bade jag ej haft för ändamål att uti min
känsla djupt intryecka dessa rysligheter. Jag
tror icke vi bafva rätt att undvika åsynen af
våra likars lidanden, under den förevännin-
gen, att det plågar oss att vara vittnen dertill
och att vi ej kunna göra något för lindran-
det deraf, Hvad veta vi derom? Vi äro ju
okunnige, i hvilken belägenhet det behagar
ud att ställa oss och hvilka tillfällen han
erbjuder oss att vara dem till hjelp i deras j
nöd; och om några sådana erbjuda sig, mån-
ne vi då icke äro förr färdige att hjelpa, om
vi redan på förhand varit ögonvittnen till o-
lyckorna, än om vi endast hört talas derom !
Jag tillbragte 15 dagar uti hamnen Bota-
Foco, den angenämaste af dem, som omge
den stora viken vid Rio.
Flere landtgårdar äro byggda nere vid
stränderna, i sluttoingen af berget Corcova-
dos der hade jag mycket nöje af, att om af-
narne höra negrernes musik. De bruka en-
dast två instrument, kallade viola och ma-
gimba. Det första är gjordt af en aflång
flaska, hvarvid man fäster en käpp, lik
en violinvhals. Strängar, gjorda af arckhal-
tråd, äro spända öfver instrumentet, Marimha
är gjordt af ett stycke ihåligt träd, hvarpå
man fäster några jerntangenter af olika längd
och tjocklek, och dessa frambringa flere oli-
ka toner. Då dessa instrumenter, så enkla
de än äro, spelas af de stackars negrernoe och
accompagneras af deras röster, frambringar
det hela en klagande och enformig ton, som
dock har något behagligt. Åt hvilket håll
iag om aftnarne styrde min kosa, hörde jag
dessa sånger, och njöt af att slafvarne deri-
genom kunde förskaffa sig någon vederqvic-
kelse,
När det icke var för varmt, hade jag mitt
nöje af att 10 uti hamnen, För att göra det
mera beqvämt, hyrde jag mig en båt, med
4 slafvar och deras husbonde. Jag hade