mare riktning, än man i början hade väntat, torde det icke vara öfverflödigt, att jag denna gång inlåter mig i en utförligare granskning af vår Paschas politik, och framställer bela hans hittils iakttagna regeringssystem Jemte dess följder. Om Mehemet Alis personliga karakter ro meningarne mycket delade; många wilja ihonom finna alla goda egenskaper förenade och skjuta skulden till allt det existerande onda på hans omgifning och underordnade. Andra deremot bedömma honom efter administrativa åtgärder direkte emanerade från honom, och påstå, att allt omedelbart härrör ifrån hans vilja och bör följakteligen tillskrifvas -honom allena. Redan hans första regeringsår bevisa, att han är en man, som icke skyr något offer, vär det gäller att tillfredsställa sin gränslösa hersklystnad; jag påminner eudast orm Muimcluckernes grymma och fega nedsablande. Hans många utländska fältåg öfvertyga oss temligen klart om hans aldrig hvilande eröfringslystnad: det mest talande beviset derpå är expeditionen emot de olyckliga svarta 1 Sennaar och Cordovan; ett tåg, som kostade honom kärnan af sin armE och utbredde död och förstörelse öfver detta oskyldiga land. Kaste vi en blick på sjelfva Egypten, så hafva vi det obestridligaste vittnesbörd om Mehemet Alis rofgirighet. Hvar och en vet att Ezypten är ett af de mest välsignade och fruktbara länder i verlden; och det behöfves endast en obetydlig geografisk kunskap för att inse, alt Egyptens läge är ett af de fördelaktigaste för en verksam, blomstrande, så väl aktiv som passiv handel. Och ändå, trots alla dessa, af naturen skänkta, oskattbara medel till välstånd, är dock intet folk på jorden fattigare och ecländigare, än det Egyptiska under nuvarande Pascha; man kan icke, utan blödande hjerta, midt ibland de herrligaste bomulls-plantager, se de halfoakna, i trasor höljda och i den fuktiga vintern af köld skälfvande bönderna, eller vid sidan af de skönaste, rikaste hvetefält skåda mennniskor, som, för att icke omkomma af hunger, förtära illasmakande, osunda örter. Och detta får man se i den beprisade Nildalen, under den i Europa så högt firade la mana och civiliserande Mehemet Ali. Den arme bonden blifver ända från den spädaste barndomen som en eländig slaf med käppen drifven till arbetet, och Paschan ensam skördar frukten af sina undersåtares ansträngningar. Alla produkter af jorden sammanvhopas i stats-magazinerne, och allt hvad bonden erhåller för sin möda är på sin höjd tillräckligt till utsäde för nästa år. Alla köpmän, så väl stora som små, äro ieke annat än Paschaus daglönare, ty hvarje slags varor måste köpas på hans nederlag, och kunna följaktligen blott med ringa vinst afsältas i minut. Allt förpaktas af honom; kolportering af vatten, vedbuggning, bordell-inrättniogar, ända till rättigheten, att på vägarnre samla och torka kamelgödsel, som här användes till bränsle. Dessa statsinkomster äro öfverlemnade åt förpaktare, som efter godtycke jaxera allt, men derför också erlägga ofantliga