söndrad skillnad mellan de tre statsmakterne, goda finanss, civil-, criminal och krigs-lagar, -samt garantier för dessa lagars eget noggranna jakttagande. Värdiga5, Hr Grefve, föreställa regeringen, att det ingalunda är kärleken till ombyte, böjelsen för oroligheter, eller andra ännu mindre hedrande bevekelsegrunder, utan endast och allenast tillgifvenhet för ett lagligt styrelsesätt, och begär att bereda det allmännas välgång, sora förnvått oss att framställa en begäran rörande saker, som :stå i så nära samband med det allmänna Tuzsnet och ordningen, samt att verkställa detta på ett vis, som vittnar om så mycken enighet och själslugn. Ancona d. 3:dje Juni 1832. i DELGIEN. I detta lands representant-kamare är förslag åå båne att organisera yllerligare 50,00 man af bationafgardet, på krigstot, Anledningen till regeringens proposition härom skall vara ett samtal, som -förefallit mellan Kung Leopold och f. d. Franska Ministern i Haag, Hr Durand de Mareuil; som genom Brussel begifyvit sig från Holland, för att, unde: Prias Tal (ey rands permissionstid, förestå Minister-platsen i Londoa, flan skall nemligen helt öppet hafva för klarat sin öfvertygelse vara, alt Eollavd aldrig i godo samtycker, alt erkävna Belgiens oafhängighet, utan vore det ett rent sjelfbedrägeri, om Belgiens regering litade på något dylikt. Konung Wilhelm, skall Hr Durand hafva bokstafligen yttrat, har fast beslutit, at ej wueder, något vilkor: erkänna Belgiens sjelfs ständighet, och om också detta länd fann sig i.de af honom fordrade modifkationerne i traktaten, är jag dock ganska vis: på, att Konunzena af Holland genast hittar på några nya anspråk eller förklaringar af de redan beviljade, att dermed fördröja .uoderbaudlingarnes definitiva afslatande. sVilhelms enda bestämda mål är Oraniska husets restauration i -Belgien.? — Vid mötet i Compiegne skall blifvit: beslutadt, att de barn, som. i Belgiska Konungens blifvande aktenskap : möjligen: tillkomme, skola uppfödas I Catholska religioaen, Mån har förelagt representantkamaren ett förslag till anstiftande af en Belgisk Riddåre-Orden; Dess namn skulle blifva Unions-Orden.Konungen vore Stormästare och ensam utdelare af ordenstecknet. Ördeuns devis skulle blifva densamma, som är Belgiska valspråket: LFunion fait la foree. Fyra klasser skulie finnas: Starkorss, Kommendörer, Officerare, och Riddare. Hvarje militär. under officers rang, som får ordenstecknet, erhåller serjemte en beständig, oföränderlig pension af 100 franes årligen.