(Insändt.)
TÄNK FÖRST, TALA SEDAN.
Af tvänne underrättelser från Carlskrona,
dels om Lönnbrännerierne i en del Socknar af
Blekinge och dels om öfverenskommelsen e-
mellan de Handlande i Carlskrona att afstå
från all försäljning af bränvin i köpmansbo-
darne, har Nya Argus tagit sig anledning till
åtskilliga reflexioner mot Embets- och Tjen-
stemännen i denna ort. De laglösheter, som:
uppkommit i och -med Lönnbränningarne, ut-
göra, efter Argi åsigt, upplysande exempel
på verkningarne af en slapp administration.
Han finner det märkvärdigt att frivilliga
öfverenskommelser i städerne erfordrats för
att afskalja ett genom Författningarne för-
bjudet missbruk.? Han anser detta bevisa, att
Lagens väktare äro alltför liknöjda, för
att utkräfva lydnad åt förbudet. Han tror
det röja den slapphet, den brist på nit, kraft
och sjelfständighet, som man i sednare tider så
ofta skall anmärkt vid tillsynen öfver Lagar-
nas efterlefnad — äfvensom den föraktande
opirion, som de lydnadsskyldige hysa om La-
garnes handhafvare. — —
Det är icke ovanligt, att Argus ensidigt och
skeft dömer i ämnen som han icke känner,
och den tänkande allmänheten, som numera
känner honom, plär icke deraf missledas. Hans tid
är förbi, sedan hans rätta natur afslöjades. Man
mäter nu ännu mindre än förr personers och
sakers värde efter Argi måttstock. De tän-
kande och pröfvande äro dock ty värr, få;
mången finner i den uppblåsta ton, hvarmed
den inrotade arrogancen afsäger sina domslut,
ett tecken till ofe!barhet och oväld; — och
det torde derföre icke vara utan skäl att i ett
vigtigt ämne närmare granska hans anmärk-
ningar, — i synnerhet som ban, likaså o-
blygt som förolämpande, angripit Embetsmän,
hvilkas förhållande och personliga värde han
icke känner.
Då de händelser, som föranledt Argi refle-
xioner och grundlagt hans slutföljder, tilldragit
sig i Blekinge, måste hans tillvilelser anses i
första rummet riktade åt administrationen af
denna ort, eburu de synas ämnade att äfven
fTo oo ans landa Atfall sandal ög