vd deita tillfälle anser sig böra vara ett stöd
för sin raglande man, far, eller husbonde.
Denne fattar henne om halsen på ena sidan,
och drängen, brodern eller fästmannen på den
andra. På detta sätt blir hon ett vandrande
stöd för de raglande, af hvilka hon fattar en
om lifvet med hvardera armen. Afsådana trvi-
er hela den trånga ön uppfylld och de få kar-
lar, åt hvilka ingen qvinna finnes till stöd,
gå sina krokliniga vägar fram under det de
ständigt stöta sig, och förtörnas på hvarandra.
Det händer ibland att de till den grad föro-
lämpa hvarandra härmed, att de skola afstraffa
hvaran med stryk; de höja väl knytnäfvarne
mot hvarandra ganska grymt; men då de kas-
tas för längt bakut, förlora de jemnvigten, och
till all.s stora glädje falla vanligtvis bärge två
baklänges. Det ömkligaste af allt är att des-
sa hjeltar ibland falla i elfven, der de skulle
ovilkorligen omkomma, om ej ortens folk vore
beredt derpå och låge vid stranden med bå-
tar att fiska opp dem. De fara derpå hem och
besöka sedan, vid utsatt tid, köpmannen för
art få, om ej liqvid, dock veta hvad de skola
erhålla för sina aflemnade redbarheter. Dre
hafva sätt att .bo och lefva fritt bos köpman-
nen, hvilken åter ger dem rus och narrar på
dem en mängd af luxartiklar, bvarmed han
visar dem tillbaka och gör sammaledes fram-
deleles så ofta honom lyster, tills han antin-
gen har att fordra af bonden, eter denne så
litet att få af köpmannen att han ej anse:
det mödan värdt, att låta bosom göra flera
stådsresor det året. B:änvinet har väl ej så
fnilko:mligt, som på Kalix, å de andra Norr-
och Vesterbottens marknader blifvit det allt
afgöransie och allt verkande medlet; dock ä
det själen i alla handels-transactioner mellan
köpmän och bönder och allt går lika till som
nyss är omnämndt; dock så att hvar köpman
på marknaden anser det blott för sin pligtatt
berusa sina egna kunder. Med uadantag af
tillfalligheterna vid marknaden är också han-
delssystemet likt det här beskrifua i hela Norr-
land, och man bliv svarare tvungen, att avse
den så häftigt öfverklagade landthandeln der-
städes, som ett stort godt ån som ett ondt;
emedan denne ibland tvingar köpmannen, at!
va:a mindre glupsk än han skulle önska. J:g
framställer denna vigtiga sak till begrundning
ej mindre för Herrar Statistici, än de här för-
samlade Nykterhetsvänner, i den säkra förmo-
dan, att man från båda sidor skall göra flit för
att, om ej hett och hållet afskaffa, dock kringskä-
ra ett misshruk, som inverkar så skadligt håde
på redligheten och det allmänna välståndet i
en ort, hvars produkter förnuftigt använda,
skul:e betydligt verka till jemnvigtens erhål-
lande på vår Handelsvåg.
ee