tes med ädla metaller och för den återståen-
de I gifvas de deri nämde obligationer 4).
Ett ibland de säkraste medel att för fram-
tiden försäkra? bankens bestånd vore likväl,
att för alitid eller åtminstone för ena längre
bestämd period, anförtro den till en enskild
styrelse, oberoende af regering och ständer i
allt utom uppfyllandet af ömsesidiga förbin-
delser och iagttagande af fastställda reglor
Denna styrelse torde lättast kunna forineras
genom alt inbjuda Svenska Capitalister, att till
ea viss proportion deltagai bankens fond, ge-
nom nya insältvirgar af en eller två millioner
i silfver eller motsvarande värde i sedlar. Af
dessa nya intressenter skulle då dirvectörerne
ibland dem sjelfve väljas, åt hvilka Bankens
administration helt och hållet skulle anförtros.
Att så jemåa Stateus andel i vinsten att de
nya activegarne ej skulle åtniuta för litet
eller för mycket, t. ex. ej under 5 och ej
öfver 10 procent för sina actier, och at!
för öfrigt stadga all nödig säkerhet och
coutroll blefve en lätt sak, då endast vårt
eget och andra länders erfarenhet dervid
vådfrågades. Att någon sådan ntväg slut-
ligen vidtages blir så mycket nödigare, som
aila medel till penningverkets — stadgande
förr eller sednare skola blifva fruktlösa, så
länse det står i någons, vare sig Regerings
eller Ständers magt, som ej med person
och egendom är ansvarig för inlösningen,
all genom nya sediars utgifvande ålägga
Svenska folket indirecta skatter, och möj-
ligtvis till ett belopp, som sjelfva Don Mi-
guel skulle tveka att utpressa i direct form,
af fruktan för sina undersåtares uppror.