Article Image
adl STULIT MALE JULLE IL FI LON He År 1329, då Jernu-Coutorets nuvarande functioner af Bruks-Societeten hestämdes, utgjorde Stångjernsfondens behållniug, efter då afslutad bok, 1,219,215 R:dr. Det var uppå denna Capital-behålining belåniugs-rälten fastställdes. Om inzen förändriag härutinnan vidnna förestående samnankomst göres, måste dena ofvan uppgifua summan hädanefter såsom hitintills vara tillväcklig och sålunda Cassans sedan den tilden upplagde och hädanefter uppläggande Capital-vinst vara tillgänglig, och da, utan mehn för Hyp. Iarättningen, man kan fastställa, att de erforderlige 200,005 R:dve utbetalas i mohn af aft JernContorets Capital-behållning på Stångjerns-fonden öfverstiger hvad den utgjorde efter 1825 års afslutaue bok, så måste den betänklighet kunna förfalla, att Jern-Contorets cassa allt för starkt anlitas. Hura Rec. kan anse att Jerd-Conutorets medel aflåtas till andra inrättningar, derigenom att deras förvaltnings och utlaning öfverlemnas till Hypoth. Cassans Styrelse, det kan man icke rätt fatta. Bila Cassorne förvaltas efter samma Principalers föreskrifter och till enahanda ändamål. Jern-Contorets fonder äro främst ämnade till förlags-biträde för Bruksägare. Likaså Hypotheks-Cassaus utlåningar. Hela skilaaden emellan desse Cassors verksamhet är, hvad utlåningen beträffar, att den ena lemnar penuingar mot säkerhet af namn, dena andra mot pant af fast eecnudom. Båda äro uteslutande egnade cndast till Bruksägares begagnande. Den fruktan Rec. synes hysa i afseende på upphörandet af Creditiv-rätten äfvensom öfrige förmoner, hvilka hitintills varit jernhandieringen förunnade, kan man icke deia. Den förutsätter ctt missiroende icke allenast till kommande Ständers rättskänsla, utan ock till Regeringens omsorg för näringarne, som är motbjudande att ens tänka sig möjligheten af. Antingen måste konrmande Ständer utgå ifrån den öfvertygelse, alt näriogarne i allmänhet icke böra med penninge-försträckningar understödjas, celler ock kan Rikets hufvudexport-artikel icke undandragas de understöd, hvavaf den är1i atnjutande, Skulle åter deu förra meningen göra sig gällande, så skulle founder till Manufacturernes understöd, belåningsrätten på stångjern, koppar och tackjern ovilkorligt på samma grund indragas; ty den tanken måtte aldrig kunna vinna afseende, att för det en viss nårings idkare bjuda till att sjelfve underlätta sin nog tunga handtering, Rikets Ständer skulle af sådan anledning undandraga denna näring de förmoner, som utan all tänkbar risque och med betydlig vinst för Banken hitintills lemnats. Uppgör man banlbleas behålluving å ena sidan af Jern-Goniors Creditliyet samt lån på metaller, och å andra sidan af de 1 Disconträg unvände summor, med de förlaster, som vil slatliga utredningen af åevna rörelse skala uppkomma, torde det icke blifva tvifrelaktigt, af hyilkendera rörelsen Banken har proporttonaliter den största behålluvingen, likasom det icke kan vara tvifvelaktigt, hvilkendera af dessa tvänne utläntagssivt är verksammast för produciionen och tnföustvlen. : Retens. säger vidare:? att stagnation i HypotheksCassans inkomster kan åga rum, o6ca att hos Cassan sålunda kan inträffa oförmåga att göra rätt för sig. tl afnjelpande hvaraf man skall nödgas natngca ytteriigare YiMlita sern-Contorets founder cler ock hos Iiaets ständer göra framställning om heläningsröti eller undra förmuaners åtlojutanide, för att andsåa des erists, hvartiioanan Cassun anses kupna dynedelstråkas Yore ena sådan crisis för Cassan möjlig, så skulle Recen-entevs i derna del yttrade farnäga icke vara ogrundad, een Åenna criswm är lyeklistvis rent afcu omöjliehet och öfvertygas man lätt derom, åerest man noga etlersionar Cassans funciioner. Cassan har emot sine fordringsegare endast tvänne Ce gdiot 1 M : Y förglistoaser att ak ltaga, nämligen 00 all på daceu ervlöcca förtalicn röva och 2:0 attefter av års förlonsa Å LL ir 4 lösa sina utelöprade sköldförbindelser. Tillgång till betlalulog af räntan kan icke ens för ett ögonblick tryta, emedan Cassans grumlifond motsvarar icke mindre är ett belt års ränta for hela det utföra capHtalet, under det utt Vassau hyarje balfär uppbär icke ullemwast rävtan, utaa veck capital-afbeFR SD NS LG

3 maj 1832, sida 3

Thumbnail