der både Kobungs och Ständers ompröfvande, har
man trott vara aldeles öfverfiödigt. Hvad beträfta
den sg dnore omständigheten, så måste det vara cen
gavska eukcl och naturlig rättighet att långifvarer
vid lånels meddelande fäster det vilkor, att om ej
innom en viss tid efter förfallodag den utfäste ca-
pital- och ränte- afbetalningen är verkställd; anses
bela länet såsom upsagdt och till betalning förfallet.
Utsökn. Balkens stadgande om lösegendoms utmät-
Nog innan fastighet försäljes må väl ock tjena till
eiterrättelse; men man har med skäl förmodat lös-
egendomen otillräcklig: då störve skuld är i fråga,
semt derföre afsctt alt fastigheten ändock skulle
komma att tillgripas. Föröfrigt är det för Cassan
likgilltigt huru tillgång till gäldens betalande bere-
des, endast Cassan utbekommer den förfallne for-
dran och säkerheten fortfar orubbad i dev pantför-
skrifaa egeudomen tills penningar erhållits, hvilket
ett öfverensstämmer med nu gällande lagstadganden,
Vid jemförelse af de skäl, som bär anförts emot
år af Rec. andragne betänkligheter, förmodar ma:
att Rec:s yrkanden att man bör afse icke allenast
tgonbliekets fördelar för låvtagare, utan äfven de
Tarlågor, som möta inrättuvingens bestånd i framti
den , de äfventyr Jern-Contoret derigenom han
plifva underkastadt samt Inrättningens ställning i
förbållande till det allmänna verkeligen blifvit
vid förslagets upgörande iakltagne, samt alt, derest
mar med nödig omtanka och icke med för stor skynd-
somhet vill upnå Cassans maximi summa, några så
dane hinder fö verkställigheten icke förekomma.
som böra verka till Hypotbeks-Inrättningens förka-
stande eller upskjutande.
YTV I FIS SE ER ST vv oc a vel fj, et EEE SSA vie ån Leer t- oe UD Re tt oc6 BS HORER VIRA cm —RÄR VN TT ET tl nR