Vid de våren derpå inträffade allmänna Soc-
kenstämmorne, framställdes frågan om en all-
männare förening. När derefter bekantskap
gjordes med Kungsholms Nykterhets-Före-
ning, hvars reglor syntes för andamålet tjen-
ligast, skedde förnyad framställning, som hade
den goda påföljd, att omkring 200 personer
af äldre och yngre låto anteckna sig till iakt-
tagande deraf. Den olyckliga bränvinsbrän-
ningen har sedermera alstrat någon reaction
i tänkesätten, och verkat, att 10 pe:soner
återtagit sina namn, Det oaktadt har dock
medlemmarnes antal tillvnxit genom nya anse
teckningar, så att Förenigrns nuvarande nu-
merär utgör 212 personer, I allmänhet an-
ses, äfven der i orten, brånvinsfabrikerne
såsom det värsta hindret för nykterhet och
ordning. Sjelfva husbehofsbränningen bar
allmogen länge kännt, såsom en försåtlig
kräfta för vårt land, bvars välstånd, serdeles
på den fläck som kallas Westergötland, bort-
frätes och förtäres, icke blott i moraliskt u-
tan ock i fysiskt afseende, — Nykterhetens
framgång beror i öfrigt till större delen af
Prästerne. Der de kafva styrka att försaka
supen, der skall den på landsbygden så små -
ningom försvinna - Och emeden i Böne För-
samling finna: 4 präster, som iakttaga en abe
solut nykterhet, är det att hoppas, att den
der stiftade Föreningen icke blott skall ega
bestånd, utan tillväxa mer och mer och äfven
hes dem, som sakna styrka att biträda den-
samma, åstadkomma de fortsatta veskningar
den redan uppenbarat — återgången till ett
vita inskränktare bruk ef starka diycker.
Brännerier hafva änou icke blifvit nedlagda,
utom hos Contracts-Prosten Warb2olm , och
en dess Comminister , hos bvilken, äfven
bland tjenstefolket, öl i stället för bränvin
dagligen användes.
50 Gryts Församling i Södermanland; af
kyrkoherden P- Rosen. Vid allmän Socken-
stämma den 23 October 1831, har med bi-
fall af Församlingens tolvrikt samlade, så väl
Ståndspersoner som Allmoge, öfverenskom-
melse blifvit träffad om en Nykterbets-Före-
n.ng med följande vilkor:
t:0 Alla bara under 15 år afhållas belt och
bållet fån bruket af bränvin, vid ett vite af
to R:dr Banco för dee, som åt ett sådant
barn lemnar bränvin till förtäring.
2:0 Hvaäje dräng, som är i husbondea bröd,
och icke super bränvin, erhåller derföre af
sin husbonde 5 R:ds B:co i belöning.
3:0 Den så kallade Tunnkannan eller
Brännvinssäden till Jul, såsom blott före
anledande till superi, äfskeffas för alltid.
4:o. Alla 6om. supa brännvio, utfästa sig
vid heder och ära, attiakltaga nykterbet och
: måttlighet i förtärande deraf; äfvensom alla
i gemen förklara sin högsta afsky, förakt och
ovilja både för den, som sig med starka dryC-
T ker öfverlastar, och för den som håller olof-
lig brännvinsförsäljning.
5:0 Denna öfverenskommelse skall årligen
från Predikstolen uppläsas och af hvar och.