mr SV 99 AA D. lysande Rom, jordens höga Drottning och under de gamle Romarnes välde den kända verldens fasa och bvundran, var i Christendomens första tider religionens vagga s.mt apastlarnes och martyrernes bemvist. Men Sankt Petri efterträdare glömde sin gudomliga sändning och de heliga företrödarnes efterdömen och föreskrifter. Rom blef snart sagdt ett nytt Babylon, och man såg i Vaticanen förenade äregirighet, falskhet, skrymteri och de nesligaste passioner. Alla känna hvilken ömklig anblick Christendomens bulfvudstad nu erbjuder, denna ofantliga och lysande: stad, som är så rik på fornoch samtidens under; den är glest befolkad af vidskepliga invånare, evärdige att bära det ärofulla namnet Romare, då de äro slafvar under flera tusen despotiska präster och munkar, hv.1ka, like myror i en my:istack, kräla öfver allt i den ryktbara hufvudstaden. Begåfvade med en jovialisk karaktär tänka likväl Italienarne föga på sina förflutna eller kommande olyckor; och vid deras högtidligheter, på allmänna ställen och theatrar, ser man åtminstone skenet af en sann glädje. Karnvavalen i Rom företer under den korta tiden af 24 timmar?), ty längre räcka icke dessa nöjen, flera jotressanta scener och en större olikhet i masker, än de lårga och tråkiga karnavalerna i Neapel, Milano och Venedig. Vid detta tillfälle uppoffra de fattige allt hvad deega, för att kunna visa sig på Strada del Corso, klädde i en rätt prålande kostym; och procentarne göra under karnavalsveckan flera affärer än under hela den öfriga tiden af året. — Vid denna nöjenas och högtidligheternas epok tilldrog sig den händelse jag vill berätta, En ung, intagande dam hade mycket bedt mig maskera mig och antaga Ciceros drägt och ansigte; å sin sida hade hon förbundit sig att följa mig som Tulliola, den Romerska talarens dotter. Jag blyges ej att tillstå, det jag aldrig haft styrka att motstå det vackra könets böner. Jag förskaffade mig således en Konsuls-toga och en mask, formad efter GCiceros byst på Capitolium; och i denna drägt visade jag mig på Corso med min vackra kamrat, klädd som Tulliola. Jag ställde mig först i Pelargången vid palatset Bolognetti, och folkhopen skockade sig innan kort omkring oss, De lärde gjorde mig tusen frågor om åtskilliga politiska förhållanden och händelser, som inträffat i äldre tider. Huru förundrade blefvo ej alle, då jag alltid svarade på latin. Den lätthet hvarmed jag uttryckte mig på den ryktbara talarens språk stegrade allmänna uppmärksamheten på det högsta, och några ögonblick derefter talade man på corso ej om annat än den förundranväårde Cicero vid palatset Bolognetti, och en oräknelig bop åskådare samlade sig på detta ställe Jag stadnade ungefär en timma qvar på sam) Karnåvaler i Rom varar väl åtta dagar, men maskerne kunna ei visa si? bå gatorna