ge Larare, alterstlar mig nn I Analysen, Jag kallade det en konst, andra må döma med huru mycket skäl; men så mycket är dock visst, att när skapelse-förmågan icke är oss gifven, och när intet system dervid kan följas, minst det som uteslutande grundas på diplom och lagerkrans, så återstår inlet annat än försök — eller ren konstskicklighet i valet. O! måtte vi kunna förvärfva denna sednare,i fall Allmänheten med silt misshag vill öka bördan af vår egen missräkning vid de misslyckade försök vi gjort! Våra protocoller säga icke i delta fallalt hvad de kunnat, och kanske bordt säga, för att visa, hvilka bekymmerfulla hemödanden och svårigheter i detta afseende Direktionen haft. Emedlertid länder det till vår tröst, att vi äfven gjort försök som fullkomliga lyckats. Den som vill göra sig mödar att genomte de första, till Allmänheten ifrån personer interesserade för denna skola, gjorde anmälanden, kunna deruti finna. att vi ingalunda dö!jt för oss, det anskaffandet af skickliga Lårare var det svåraste problem af alla vi hade att lösa. Detta problem befanns hvila på ett förut antaget, men aldrig rigtigt hevisadt theorem, alt verkligen skicklige lärare vore att tillgå, — och egenskapen af skicklighet definierades icke öfveralt på samma sätt. I alla fall återstod, sedan man uppletat dem, sättet alt förmå desse engagera sig vid skolan. För att gå i ordning med frågorne, låtom oss anmärka såsom vår, efter hvad jag förmodar, gemensamma öfvertygelse, att de högsta betygen från Academierne ingrediera mindre in man i allmänhet tror, såsom tillförlitliga kriterier på Lårare-skicklighet. Först och främst äro djupgående, lefvande kunskaper i iCke det samma som de ofia vog ytliga men b ilanta, hvarmed de academiska betyge förvärfvats och för det en himmelsvid skillnad emellan att äga kundskaper och att kunna meddela dem. Det är endast den rasa före teningen af dessa båda egenskaper, som utgör basis för den skicklighet vi fordra: men icke nog dermed. Utan nit, utan hängifvenhet till Lärare-åallet och till det speciella system vi följa vid Hillska skolan, äro vi i alla fall obelåtne med den mera verkliga skickligheten. Att nu utfinva sådane personer som fullkomligt uppfylla alla våra fördriogar måste, när detta blir utveckladt, Allmänheten inse vara ytterst svårt, och den sl all i samma mon ge sig till tåls och låta oss få tid att göra våra försök, eller att öfva vår konstskickiighet i aaskaffandet, Må det nu tillåtas mig i korthet yttra hvad jag tror derom. Att jag återkommer till de grundsatser, och de deraf dragne praktiska ulvägar, som jag påyrkat i mitt, af Herr Biskop fledren nuderstödda anförande till Protocollet den 16 Oct. 13830, kan icke förundrå Direktionens medlemmar; halst ; jag hvarken i de för motionensogillande anförde skälen funnit någ gon vederlägsning, j heller 2f de et bekymmer, hvaruti skolan alltsedan varit och är (och som måhända kunnat vara mindre. om motionen N