ge Larare, alterstlar mig nn I Analysen, Jag
kallade det en konst, andra må döma med hu-
ru mycket skäl; men så mycket är dock visst,
att när skapelse-förmågan icke är oss gifven,
och när intet system dervid kan följas, minst
det som uteslutande grundas på diplom och
lagerkrans, så återstår inlet annat än för-
sök — eller ren konstskicklighet i valet. O!
måtte vi kunna förvärfva denna sednare,i fall
Allmänheten med silt misshag vill öka bördan
af vår egen missräkning vid de misslyckade
försök vi gjort! Våra protocoller säga icke i
delta fallalt hvad de kunnat, och kanske bordt
säga, för att visa, hvilka bekymmerfulla hemö-
danden och svårigheter i detta afseende Direk-
tionen haft. Emedlertid länder det till vår
tröst, att vi äfven gjort försök som fullkomliga
lyckats.
Den som vill göra sig mödar att genomte
de första, till Allmänheten ifrån personer in-
teresserade för denna skola, gjorde anmälan-
den, kunna deruti finna. att vi ingalunda
dö!jt för oss, det anskaffandet af skickliga Lå-
rare var det svåraste problem af alla vi hade
att lösa. Detta problem befanns hvila på ett
förut antaget, men aldrig rigtigt hevisadt theo-
rem, alt verkligen skicklige lärare vore att
tillgå, — och egenskapen af skicklighet de-
finierades icke öfveralt på samma sätt. I alla
fall återstod, sedan man uppletat dem, sättet
alt förmå desse engagera sig vid skolan.
För att gå i ordning med frågorne, låtom
oss anmärka såsom vår, efter hvad jag förmo-
dar, gemensamma öfvertygelse, att de högsta
betygen från Academierne ingrediera mindre
in man i allmänhet tror, såsom tillförlitliga
kriterier på Lårare-skicklighet. Först och
främst äro djupgående, lefvande kunskaper i iC-
ke det samma som de ofia vog ytliga men
b ilanta, hvarmed de academiska betyge
förvärfvats och för det en himmelsvid skill-
nad emellan att äga kundskaper och att kun-
na meddela dem. Det är endast den rasa före
teningen af dessa båda egenskaper, som utgör
basis för den skicklighet vi fordra: men icke
nog dermed. Utan nit, utan hängifvenhet till
Lärare-åallet och till det speciella system vi
följa vid Hillska skolan, äro vi i alla fall obe-
låtne med den mera verkliga skickligheten.
Att nu utfinva sådane personer som fullkom-
ligt uppfylla alla våra fördriogar måste, när
detta blir utveckladt, Allmänheten inse vara
ytterst svårt, och den sl all i samma mon ge
sig till tåls och låta oss få tid att göra våra
försök, eller att öfva vår konstskickiighet i aa-
skaffandet,
Må det nu tillåtas mig i korthet yttra hvad
jag tror derom. Att jag återkommer till de
grundsatser, och de deraf dragne praktiska
ulvägar, som jag påyrkat i mitt, af Herr Bi-
skop fledren nuderstödda anförande till Pro-
tocollet den 16 Oct. 13830, kan icke förundrå
Direktionens medlemmar; halst ; jag hvarken i de
för motionensogillande anförde skälen funnit någ
gon vederlägsning, j heller 2f de et bekymmer,
hvaruti skolan alltsedan varit och är (och som
måhända kunnat vara mindre. om motionen
N