tivil och battratr IHade man ff. ex. I hostas
agit gossar ur skolan, för det man trott sig
nna att de icke ökat betydligt sina kunska-
er, så hade man kanske icke haft så orätt,
synnerhet i fall man har den öfvertygelsen
tt en gosse, liksom ett kärl, som icke är ut-
att för att spricka, kan inom bestämd tid
ved allahanda disparata materier istoppas up.
II halsen så länge rum finnes. Så går det
äl mästadels till öfverallt med par-force-un-
ervisningen; men vi hade ju uttryckligen i-
rån skolans första början förklarat, att vi an-
ige undervisningen underordnad uppfostrin-
en? Att vi icke kunde inrätta en skola med
erskildt system för hvarje gosse, likt det han
öljt under sina förra studier, utan att hålla
ästan en lärare för hvarjeserskildt system
ch hvarje serskildt ämne, det hade en all--
nänhet kunnat inse som blifvit upplyst.
ler vårdat sig om sådan upplysning.
Ut en gosse, som utan method läst litet, här
ch der, samt inhemtat visse portioner odige-
erade kunskaper, måste lemna en del, då han
kulle börja i en annan ordning, och att så-
edes, efter tre månaders förlopp , ingen full-
;roppning i denna del kunnat finnas, det må-
te vara att anse såsom ett corrolarium af det
öregående. Jag har med flit sagdt odigerera-
le kuvdskaper, emedan dels med min egen
on jag erfarit, att han, oaktadt 10 månaders
otalt uppehåll i läsning af Engelska språket,
ikväl icke funnits hafva glömt det, han hade
al färt sig, och dels vi alla hade tillfälle att
höra, huru de gossar, som under H. K. H.
ironprinsens sista besök bär, af honom fram-
allades att oförberedde låta höra hvad de
risste, gjorde godt skäl för sig då de exami-
terades i ämnen, som de redan en tid passe-
at förbi under sin skyndande ifver till de
vögre kurserne. Ja, det är i de fleste fall sä-
ert, att det som blifvit lärdt och väl fattadt
Mer förstådt i någorlunda ordning, och som
an, i anseende tilll graden, anses innefatta
vågon egentlig kundskap, det glömmes icke
å lätt. Dertill kan icke räknas ett mindre barns
nedvetslösa pladder på ett främmande språk.
samma stund som dess idder fått en större ut-
idgning,kan ban icke vidare uttrycka sig derpå.
Ian säges då ha glömt det, som i sig sjelf,
ar ett intet. Dessutom torde en hvar, som
Ifvarligt anställt forskvingar i detta ämne,
nstämma uti hvad jag icke längesedan sjelf
ört utgå från den åldrige och vise Jeremy
jenthams läppar: Ått sedan goda böcker i
Ila kunskaps-grenar blifvit i sednare tider
illgänglige, och kunskaper altså kunna på egen
and förvärfvas, hvad tid som hälst i en men-
iskas lifstid, för oiämförligt bättre prisän for-
lom, så måste skolundervisningen alt mer
ch mer reduceras till elementär, och i sam-
na mån underordnas uppfostringen eller bild-
ingen af goda vanor, karakter och sjelfverk-
amhet.
Slutande öfversigten af detta kapitel med
ttrande af ett slags phariseiskt förtroende
ill den bättre väg vi följa än de fleste andra
vublike skolor, blifva önskningarne här som