de förbi våra kuster. De öfriga Nationerne,) hos hvilka derom tvistas, äro genom den förfärliga olikheten emellan en gränslös rikedom : och en obegränsad fattigdom, måhända oundvikligen blottstallde till slut för en volkanisk explosion. Men Sverige har ej inom sig dessa elementer till upplösning, eller förstöring, el-: ler slafveri. Det är i sjelfva verket nästan så fattigt, som i Odins tid. Det äger ännu knapast mer än sina berg och sina dalar, sina forssar utan bjul, och sina obeseglade sjöar. Få äro de bland oss, bland de högste som de lägste, som hafva mer än hvarpå de lefva fö dagen; och det enda goda som vår ytlieket gjort oss, är, att den, till dess åskan skulle gå i Europa, låtit oss behålla vår oledende fattigdom, om ej våra afledande dygder. Men mycket annat lika vigtigt är förändradt i Europa. Hvad fegheten fordom var, det är ytligheten nu; hvad tapperheten var i fordna tider, det är nu kunskapen och talangerne. När kriget fördes med svärdet, och länder endast vunnos utom gränsorne, då kunde Sverige mer än en gång lägga sitt goda svärd i Europas vågskål. Nu föras krigen genom negociationer, genom kloka och försigtiga drag i Europas fortgående Schackspel, och länder vinnas inom egna gränsor genom visa lagar. Den halfva bildningen, uttänjningen af den Europeiska kulturen till en tunn fernissa, som ger oss dess glänsande yta, men ej dess inre kraft, räcker icke till för denna nya sakernas ordning. Det är bristen på gedigenhet. som gjort hos oss äfven den bästa vilja onyttig; som antingen kommit oss att antaga det ena året, hvad vi måst förkasta det andra, eller att, med en halsstarrighet utan like i något annat land, genomföra en galenskap, om den än räckt från det ena hafvet till det andra; som kommit oss, då vi någon gång velat vara riktigt grundlige, att lägga denna grundlighet i formens alla små saker, 1 stället för 1 andans stora; att inveckla oss iformalismens hela labyrinth af hinder, och controller, och stipulationer, i stället för att inträda i frihetens , rymliga skräplösa tempel; som kommit oss att sträfva efter mål, till hvilket vi kunnat bedömma hvarken afståndet eller medlen, och att under 20 års frihet och nästan oafbruten fred gå i en cirkelgång till samma punkt af obetydlighet och brist, hvarifrån vi utgålt, blott derföre att vi gått med förbundna ögon. — Det är tid att aflägga detta Colibradoseri, denna fattigdom och högfärd, dessa sista lumpor af en försvunnen storhet, hvarmed vi ännu söka dölja följderne af våra olyckor, — vår magerhet och våra sår. Må vi som bönderne i Gullbrandsdalen i det innersta af våra hjertan gömma våra ättartal, från fordna ärofulla tider, lasa Sagan om hästen för vår familj med samma deltagande som förr, men kläda oss å nyo i inhemskt vallmar, och sjelfva lägga handen vid vår plog, för att kunna uppfostra våra barn och göra dem värdige att utföra fordna bragder, under den bjelteslägt hvilken såsom en ny ynglingastam skall bereIn fr Cosaniga Att nuvtt ill uavt ACh SAM Pen