uppnådt. På detta sätt hafva vi gagnat vida
mer än om vi användt våld. (Rätt bra! från
flere sidor).
Jag erkänner att jag erfar verklig förlägen-
het i afseende på de frågor man ställer till
oss. Jag finner det vida mer olägligt att nöd-
gas tiga än om jag kunde tala fritt. Gällde
det bott ett Miw:sterielt intresse, så skulle
vi kunna tala och gjorde det; men det gäl-
ler landets intressen — och vi tiga, (Bra,
mycket bra; skratt till höger).
Vi hafva ingenting sagt. Styrelsen har
iakttagit en djup tystnad; men det åligger
oss icke att skapa facta. Om inga nya så-
d:na finnas, blir det omöjligt att tillfredsställa
er nyfikenhet. (Skratt i centern).
Jag har ej meddelat några vidlyftiga de-
taljer rörande Holland; men jag har haft
den äran att säga Kamaren, det de 3 stora
magterne i nämnde punkt vore ense; men
åtskilliga undseende-motiver, som dock inga-
lunda röra sjelfva hufvudfrågan, hafva för-
dröjt ratificationerne och hindrat oss att yttra
oss mera omständligt. (Bra, mycket bra! 3
centerr).
Jag kommer nu till Polen: Jag skall ej
vidlyftigt utbreda mig öfver denna punkt.
Jag har bestämdt underrättat Kamaren om
den ställning hvari vi befinna oss; Jag har
sagt att de som åberopa tractaterne skola
blifva tillfreds; ty Ryssland bestrider inga-
lunda deras giltighet.
Hvad Italien beträffar, vågar jag ännu en
gång fråga kamaren, om det var möjligt att
gifva mera rediga och bestämda förklaringar
än dem 71 gifvit.
Jag har anfört att då Österrikarne occupe-
rat Bologna, borde regeringen taga ett parti
enligt med Frankrikes intressen såsom Conti-
nentalmakt och såsom pligtig att beskydda
vigtiga religiösa interessen; till hvilkas iakt-
tagande vi äro så mycket mer förbundna som,
då vi inom landet åtskiljt verldsliga makten
från allt andligt inflytande, det höfves oss att
skydda båda hos Kyrkans andliga öfverhuf-
vud, hvarigenom vi skola visa verlden att
styrelsen lika säkert skyddar de materiela in-
teressena som de moraliska, de religiösa, af
hvilka känslan alldrig får försviona hos ett
folk. (Bra, mycket bra).
Hvad de förfrågningar angår, som blifvit
ställda till oss rörande Portugal, vill jag för-
klara mig öfver hvad den värde Generalen
yttrat,
Jag gör för mycken rättvisa åt hans carac-
teöre, för att ett ögonblick tro, det han med
dessa förfrågningar velat sätta regeringen i för-
lägenhet, Men, jag frågar det, om några ord
undföllo oss i afseende på dessa angelägenhe-
ter, skulle man icke säga oss att vi tillstyrkt
vissa försök? Att de skett blott i förtröstan
på våra löften? Att vi, sedan vi bundit oss
med orden, böra upprätthålla dessa med vap-
nen?
Och om dessa försök få en olycklig utgång,
skulle man icke säga oss: Ni måste understödja