merkiens styrelser öfverallt igenkänvas: utfall
en:ot tryckpressen, anda derhän att Minvistd-
revs egna tidningar tvingas att varna derför;
försvar för sinckurer och böga anslag med
en större biiterbet än någonsin; hat emot så-
dana 1eformer hvarigenom en stor del af för-
valtningsbestyret kuvde öfverflyttas till en-
skilda medborgare och utöfvas i följd af för-
troende i stället för lön; samt slutligen en
mängd toma fraser till försvar för alltsam-
man.
Detta har gått så långt, att Deputeradc
Kamarens majoritet ofta vikit ifrån Ministe-
ren och Fransyska ConseljPresidenten i en al
de sista sessionerna (den 12 dennes) funnit sig
föranlåten att förebrå Kamar ren, för det den
följde ctt helt annat system än Ministeren.
Petta hindrade likväl icke dess Ledamöter att
qvarstadna på sina platser, oaktadt den hög-
tidliga förklarit.gen vid sessionens början, att
Ministerens bandlivgssält endast skulle bli ett
uttryck af Kamarens tänkesätt.
Dessa omständigheter, samt frågan huruvi-
da de ofvannåmnde grundsatseinas tillämp-
ning bidragit att göra ställningen Jugnvare in-
am Frankrike eller reda trasslet af Eu-
ropas politik, utgöri vår tanka en giltig an-
ledning att med uppmärksamhet följa den
debatt, som vi depna och de föregåendd da-
garne meddelat. Det vore icke otjenligt för
Hr Påeriers officiella beundrare, att taga kän-
nedom af det tal som vi i dag meddelat i
Öfversättning, och hvarigenom hela effektev
af ConseljPresidentens föregående framställ-
ring nästan alldeles tillintetgjordes.
Ibland de utländska nyheterna med denna
post synes oss ingentivg annat af egentligt in-
tresse, än Böjerska auctoritelernas förfarande
emot Redaktören af Die Deutsche Tvibiine,
Lvyarom vi meddelade underrättelse uti Tider-
na för i morse. Det passar icke illa i stycke
med den rcaction, som nu görsin tur omkring
Europa, atl se, huru en iegering, som bär
namnet af conpstitutionel, nediåter sig att med
våld redtysta yttranderätten, af skrämsel för
faran af ett vidsträcktare utspridande af mnå-
gra politiska satser, cmot hvilka den icke till-
or sig att anlita lagens och förnufts-skälens
biträde. Mörker , tystnad ock bojor anga!s
redan på den tid Kellgren skref Ljusets Ficn-
der, som de vigtig saste skyddsmedel för dem,
hvilkas välde icke kan uthärda sanningen.
Universitetets tillstängande i Warschau, förhu-
den emot Rottecks historia i Preussen, samt
inspectionen på föreläsningarna i Berlin, och
pu sist våldet mot Die Deutsche Tribiine, ut-
göra en riktig tillämpning af ofvanstående ma-
xim, — Sic volo, sic jubee, stat pro ratione
voluntas!? Se der de få ord, hvartill alla
verldens constitutioner skola reduceras — oim
allt An LI