Vi berättade för ett par dagar sedan, huru: Polisen i Paris lät nedfalla ridåen på theatern och köra ut publiken i anledning deraf, att den begärde upprepande af orden gros, gras ct bete om en Kejsare, uti pjesen Une revolution dautrefois. — I anledning . häraf omtala tidningarnue följande anecdot: Ludvig XVII gick på en af sina promevader öfver gatan Saint Denis. En hop pojkar hurrade härvid för Konungen; men en person, som höll ett stycke fläsk i handen, företog sig alt ropa: Lefve svinet!? Han arresterades genast. Dagen derpå kom Justitie-Ministern till Ludvig, och berättade, att den omnämnde personen hade, på Kongl. Procaratorns begäran , blifvit stämd för prevotal-domstolena iör förolämpning emot Konungens person. Dvad, min. Herre, sade Ludvig XVIII, bar Ni icke i ögonblicket afsatt en Procurator, som varit nog dum för att kunna förutsätta eller ge någon fart å! den tanken, att ett skrik af Lefve svind hade någon hänsyftning på mig! oo Man ser att sjelfva Herr Pers Ministere kan taga lärdomar af Ludvig VII