tillhörde den förra administrationen, böra vidkänna sin andel i ansvaret för en politik, hvilken, såsom J sett, har sin upprinnelse från sjelfva Julirevolutionen. Den första åtgärd af det Cabinett, hvartill jag har äran räkna mig, var att framställa för begge Kamrärne de grundsatser hvarpå dess politiska system var bygdt, och attbegära de nödiga anslagen för att göra det respekteradt. — — — Jag vill framställa för edra ögon förhållanderna i afseende på Belgien, Polen och Ttalien; och J kunnen sedan döma om vi stadnat bakom våra löften eller svikit edra Önskningar och landets intressen. (bravorop.) Talaren förbigick de underhandlingar, som ledde till erkännandet af Belgiens och Hollands skilsmässa, till gränsernas bestämmande, till antagandet af Belgernas Styrelseform, till valet af en regent, hvars klokhet och popularitet vederlägga blioda preventioner och slutligen till erkännandet af Belgiska ämnets neutralitet. Han anförde huru, sedan Belgiska Cong:essen antagit de 24 artiklarne, Conferencen icke tvekat att förvandla dem i en formlig traktat emellan de 35 magterne och Belgernas Konung; huru denna traktat, af den 13 November, i de sista artiklarne innefattade på en gång de Stora Hofvens garantier och formliga erkännande af den Konung, som Belgien gifvit sig; huru en clausul dervuti utsatt traktatens ratification till den 15 sistl. Januari, men huru Konungen af Holland dessförinnan aflät ett Memorial, hvaruti han förkastade de väsendtligaste delarne af traktaten, och fordrade modifikationer, som blefvo föremål för en alfvarsam uppmärksamhet och ett vidlyftigt svar; huru bemälde Konung på samma gång gjorde framställningar i samma anda hos Cabinettet i S:t Petersburg; huru denna åtgärd och isynnerhet vädjandet till slägtskapen och vänskapsförbållanderne med Kejsar Nikolaus, förmådde denna Monark att uppskjuta sin ratifikation, och Wienska och Berlinska Hofven gjorde detsamma af grannlagenhet mot Ryssland; huru Conferencen. 1 anledning häraf bestämde en längre tid för ratifikationernas utväxling eller ända till den 31 Januari; men huru, då Österrikes, Preussens och Rysslands Ombud icke eller till denna dag hade fått sina Monarkers ordres, Englands och Fravkrikes Plenipotentiärer utvexlade ratifikatioverne med Belgiens ombud; huro de förstnämude dervid begärde att protokollet skulle lemnas öppet för deras underskrifter, tills de fått nya ordres från sina Hof. Detta är en ny underpant, yttrade han, af den klokhet och enighet, som leda Conferencens medlemmar, och det fasta beslut som magterne hafva att bibehålla freden, hvaråt de egnat sina förenta bemödanden, bör aflägsva alla farhågor i följd af ett dröjsmål, som blott rör en fråga om tid och form. Den karaktev af rättvisa och oväldighet, I RS a tres Kedaa he ae