de restikyldige i deras hemvist, och sederme-! ra till Uppbördsmännen aflemna hvad till den: blifvit betalct, samt uppgifva pant för de ännu resteravde. Å dessa panter, som vanligen bestå af hästar, oxar, och kor, utlyses derefter auction, med åliggande för ägarne att sjelfve framställa penterne, och med lemnadt 14 dagers betalnings-anstånd för inroparne. Man må likväl icke tro, att några panter, vid auctionen, hvarken komma tillstädes eller försäljas. Auctionsförrättarens åtgärd består hufvudsakligen deruti, att emolttaga de penningat, som restskyldige under tiden kuvnat sig förskaffa. Vid ny auction, som utlyses, med. lika föreskrift j afseende på panternes framskaffande, och med utsatt 8 dagars betalningsavstånd för inroparne, tillgår på samma sätt. För hvad som ännu kan utestå, utsättes nu 3:dje auctionen, med ordres ti!l Fjerdingsmännen att framskaffa panterne, och med föreskrift att inropen skola betalas vid slaget; men äfven vid denna auction, försäljes sällan eiler alldrig någon pant, och om så sker, inropa3 den vanligen af någon förmögnare person, som den restskyldige vidtalat om penningelån, och som, genom pantens inköp, vill bereda sig säkerbet för sitt förskott. 5å har i tolf år tillgått i Insändarens fögderi; — och han har, med ett sådant förfarande, icke allenast kunnat årligen restfritt redovisa den Ordinarie Kronouppbörden, utan äfven, inom förelagd tid, indrifvit rätt betydliga undsättnings-spannmålsskulder. — Om i Vestergöthblard eller på andra ställen annorlunda tillgår, bar Insändaren sig icke bekant. -— I sådant fall är anledningen troligen då alt finna, antingen i högre autoritleters strängare föreskrifter, och under-executorernes nit att dem, utan egen ompröfning, åtlyda, eller ock i bristande känsla af mensklighet och biliighet bos desse sednare. — I synnerhet är det oförsvarligt, att genom pantförsäljning indiifva de medel, som till ivköp af undsättnings-spannmål åt behöfvande af staten förskjutas. — Ändamålet med en sådan undsättning förfelas helt och hållet, om, genom en brådskande inkassering af betalningen för den vanligen dyra spannmålen, undsättningstagarnes egendom, antirgen af dem sjelfva, eller af Kronobetjeningen, måste för halfya värdet bortsäljas. Insändaren tror sig särskilt böra upplysa, ait orsaken, hvarföre mäst Oxar och Kor uppgifvas i mät för kronorestantier, icke härleder sig från brist på andra effecter, utan hufvudsakligen derifrån, att kreaturen äro det synbaraste, reelaste och lättast transportabla a! Alilmogens lösegendom ; hvadan ock deras antal, i pantlistorne och auctionskungörelserne, ofta uppgår till flere hundrade för hvarje Länsmans-District ). — äfven bör anmärkas, att åtminstone i Insändarens tjenstort, den Oo . . oecnest rvrAdaonr haÄac allaänhatan aft Innan. JL