tilbaka, de inre oroligheterna 1 detta olyck-
iga land. Hvem väckte uproret i Grek-
and? Hvem upväcker nu Carlistuproren i
Frankrike? Hvem tillställde det upror som
jarl den X. gjorde mot Franska Grundlagen?
Jm än jus necessitatis icke galler i Morvallilo-
ofirn, så är den desto suveränare i Politiken.
Det var Monarker inom den Heliga Alliansen,
om först började conspirera mot folkens rät-
igheter; och hvad under då att folken börja in-
rigera mot monarkernas? Den ena spekulatio-
en framkallar den andra.
För närvarande har det hämmande partiet
Frankrike öfvervigten i Kamaren, och den
nan som står i spetsen för detsamma felas
visserligen icke karaktersfastbet för att bibe-
vålla sig i det längsta. Men knapt lär han
rela, buru pass väl han står hos massan af
ationen. Den majoritet, hvarpå han vanligen
an räkna i representationen, föranledes, som
äsaren sett af våra tid efter annan meddelade
itrikes underrättelser, icke deraf att systemet
inskränkt gillas af plurvaliteten bland de
Jeputerade. De fleste åtnöja sig med en
nindre lycklig status guo, af fruktan att det
an blifva ännu värre. Villrädighet tyckes
ara den herrskande känslan, och hvad som
genteligen fe!as, är en man som kan gifva
änkesälten nå son bestämd riktning. -300,000
Valmän äro i öfrigt blott -å3 delaf folket; och
ill mängden tyckes: Hr Pervier sjelf hysa
öga förtröstan,
Många betydsnde män hafva redan öfver-
ifvit hans parti, hvilket, om Frankrike in-
ecklas i ett krig, otvifvelaktigt kommer at!
ör falla af sig sjelf och lemna rum för rö-
elsepartiet. Det är väl icke troligt, att detta
lå skall handla med samma raskhet som det
alat; ty icke för det sednare, men väl för
et förra har det en omätlig ansvarighet.
vårt är dock att säga, eller att ens gissa, hu-
u långt, i sådant fall, rörelsen skall gå, åt
vilket håll den skall rigta sig, och huru vidt
en skall utbreda sig.
Om friheten eller enväldet skall behålla
egern, kan ingen säga. Den förras vänner
ioppas på den utbredda upplysningen och på
pinionernas styrka. Den sednares, eller den
gentliga reaktionenos anhängare hoppas på
ina materiela kratter. fon är i besittning a!
nagten. Ett förbund of idel Konungar ar
aturligtvis vördnadsbjudande. — Sjeltva dess
vistens utvisar dock tillika vidden af intel-
gensens stigande magt, som framkallat det.
De väldiga på jorden kunna väl börja hän-
elserna; men sedan verldsstormen sluppit lös,
det öfver deras magt att tygla dem. Det
r de som förklara krigen: men hvem af dem
an förutsäga deras utgång? Vi hafva förr
n gång sett den mäzgtigaste Koalition, som
istorien kan uppvisa, ötve: .väldigad af hän-
elserna; och detta stora skådespel kan ännu
ngång visa sig för verlden.
Man bör besinna att äfven regenters öfver-
ygelse efterhand känner de intellectuella
agternas tysta inflytande, hvarpå frihetens
PR SA Kr rn rr hann Tl414