nen höll ännu samma afton en hemlig sam-
mankomst.
PoLEn.
De underrättelser, som tid efter annan in-
å från detta olyckliga land, innehålla be-
lagligen föga annat än ständigt nya bidrag
till det machiavellistiska system af förtryck,
som af de öfvermodige segervinnarne der til-
lämpas. i
Förtrycket och vexationerne mot enskilda
fredliga eller så kallade icke comprometterade
individer , äro visserligen, som det tyckes, ic-
ke serdeles våldsamma, och ega troligen till
och med sällan rum; men den kallt beräkna-
de planen att småningom förfäa nationen,
draga den från all moralisk och intellectuell
bildning, och slutligen bringa den till glöm-
ska och litgiltighet för allt högre än rent
djuriska behag och njutningar, framlyser på-
t.ugligen i alla de åtgärder som den nya sty-
relsen vidtager. Våra läsare känna redan
för längesedan, buru undervisningen i alla de
ämnen, som antingen gifva näring åt natio-
palkänslan, eller ntgöra nyckeln till en bö-
gre förståndsbildning, blifvit förbjuden vid de
Polska läroanstalterne, huru Polska National-
kokarden ej längre får nyttjas, huru univer-
siteterna Wilna och Warschau varit föremål
för en revision, den der säkerligen, att döma
af hvad man i denna väg redan sett, icke ut-
faller till undervisningens förmån.
Såsom en ytterligare ledning för omdömet
öfver det sätt, hvarpå Polen och Polackarne
behandlas, införa vi följande ur en skrifvelse
från Polska gränsen i slutet af Januari, på-
tagligen författad i Ryska interesset, eller åt-
minstone under fruktan för dess eftertryckliga
lagskipning. Man finner här bland mycket
annat åtskilligt om det sätt, bvarpå förfarits
med den enda ypperliga Militäruppfostrings-
anstalt Polen egt, och huru amnestien för de
från Preussiska gebitet återvändande Polska
krigare tillämpas:
Man torde hafva svårt att utaf allt det,
som hittills skett i afseende på vårt lands
reorganisering , med bestämdhet sluta till
bvad Kejsaren och hans QConselj egentligen
bafva i sinnet med oss. Vid ett förhastadt
bedömande af de strängbetsåtgärder, som vid-
tagits mot Insurgenterne (Detta namn erbål-
la de då nu i en artikel från deras eget land,
och skrifven, åtminstone efter utseendet, af
en bland deras landsmän !), förbises alltför o-
betänksamt de considerationer Kejsaren måste
iakttaga, icke blott mot sina Ur-Ryssar, utan
äfven mot de fornpolska provincerna Littban-
en, Wolhynien, Podolien m. m. Mången
hårdhet torde nemligen blott böra anses så-
som ett afskräckande exempel, en varnage!
för dessa, af revolutionsandan äfven en tid
bortåt angrippa Guvernemeuter. (De som
hårdheten drabbat skola tvifvelsutan finna sig
mycket tröstade, att det egentligen icke varit
så illa ment med dem, utan att de blott, såsom
bagaren i Kellgrens fabel, skulle tjena till
varnagel för andra.)
ib nfinnoöon af fnmnusda .—. PH. UML. PP 2 a