ARGUS OCH DE FEMTUSEN MILLIONERNE En af våra Sättare råkade för några dagar sedan lägga en nolla till i en af våra uppsatser, öfver Franska budgeten, och lät Hr Mauguin säga att Frankrike förlorat femtusen millioner på sina statslån!! Tryckfelet var i det hela rätt oskadligt, ty hvar och en som följt discussionen öfver detta vigtiga mål, den som i andra blad sett Hr Mauguins yttrande anfördt, den som det ringaste tänkt 1 ämnet, kunde naturligtvis sjelf rätta misstaget, Men se Avgus läste icke; tänkte icke; ban bara skref! Också bet ban riktigt på kroken. 5,000,000,000!! Hvilken ståtlig följd af siffror! Nollor — tillräcklige att gifva Argus rudimateria till bearbetning för en vecka eiler två!! Så tyckte han äfven sjelf, och lade derföre genast hand vid verket. Sedan han i sitt förra lördagsnsummer omrört den så kallade vinsten för Franska amorterings-fonden, och dervid inför Dagligt Allehanda speciminerat i substraction med enkla tal, grep han sig an med de 5,000 millionerne i Aftonbladet. Han visste likväl egenteligen icke hvad han skulle säga, och som han aldeles icke anad: rätta sammanvhanget, höjde han sig med att sörehålla Hr Mauguin sin öfverdrift, förutsättande således på fullt allvar möjligheten deraf, att en af Frankrikes utmärktaste representanter, inför en kammare, till stor del sammansatt af lysande namn i Finahcer och Statshusbållning, utan ögonblicklg tillrättavisning, verkeligen skulle kunnat yttra ett så fullkomligt nonsens, som att man på en skuldsumma, å hvilken man hittills endast kunna! göra obetydliga afbetalvingar, redan haft en förlust af mera än hela lånet! Synbart orolig öfver möjligheten att hafva förtalt sig, reserverade vår goda Argus sig dock straxt, i afseende på Hr Mauguin, insvepte sin egen okunnighet i några af sina ståevde phraser om Aftonbladet, och skyndade sig till ett annat ämne. Vi ämna denna gång icke för vår del vidare befatta oss med Argus, utan lemna honom i sin klafbundna frihet, öfvertygade, att han, så länge nollor icke tryta till hans -andeliga, och tistlar till hans lekamliga vederqvickelse, säkert skall veta att uppehålla sittsskiala kf. 4.