våldsamt mot väggen, att han knapt kande andas. I detta ögoublick gaf Don Miguel, som helt lugn rökte sin pipa, ett tecken, och hans förtrogne, Verissimo, underofficer vid polisgardet, rusade in med en knif, som han så häåftigt stötte Markisen i munnen, att denne straxt uppgaf andan. I ett kuovgligt slott hafva väsgarne öron, och dessutom måste rummet göras rent; sålunda kunde ogerningen icke hållas aldeles hemlig. Liket kastades natten derpå, genom ett aflägse fenster, ned i trädgården, der det två dagar derefter blef funnet. Konungen, som djupt smärtades af detta mord, befallte en sträng undersökning, hvars resultat likväl icke blifvit bekant; sannolikt kom sanningen i dagen; ty helt oförmodadt blef all vidare undersökning inställd, för att, såsom det troddes, icke kompromettera den kungliga familjen; och den mördade Markisens son, hvilken hade uppträdt såsom anklagare, erböll de värdigheter och hederstecken, som hans far förut hade beklädt.