velat åstadkomma, i de förbättringar, hvilkas
nödvändighet hon ifrån sin upphöjda stånd-
punkt insett, och dem hon velat befrämja.
Hvem skulle ej önska henne fria händer, att
inom bättre och fullkomligare former kunna,
i växelverkan med representationen, arbeta
för Sveriges välgång och lycka!
I afseende på möjligheten af en förändring
i vår representation, framställer sig alltid för
betraktelsen den frågan: skola väl de privile-
glerade stånden godvilligt afstå, hvad de i
secler innehaft, och funnit sig väl vid att äga?
— Vi veta det icke; men det veta vi, att
tiden och den styrka allmänna tänkesättet ut-
vecklar, äro mäktige af stora resultater. Hvem
hade väl för 10 år tillbaka trott en Parla-
mentsreform i England så nära? och dock se
vi den nu troligen snart fullbordad inför våra
ögon. Dess vänner hafva ej upphört eller
tröttnat att framställa dess nödvändighet, och
nu finna vi både Konung och Folk förenade
att verkställa den. I samma stund Svenskar-
ne såge sin Regering taga initiativet i denna
vigtiga fråga hos oss, eller åtminstone öppet
yttra sin öfvertygelse, att en förbättrad re-
presentation är nödig för landets väl, skulle
en stor del af det motstånd den kan möta,
försvinna. Den öfvertygelse skulle slvteligen
påtvinga sig något hvar, att ingen kraft fin-
pes i Staten, som i längden kan mostå det
goda och nyttiga, hvarom Regent och Folk
äro ense, och alla det egna interessets och
skråandans bemödanden skulle falla vanmäk-
tige inför denna höga, moraliska styrka. Den
nya Dynasti Nationen utkorat, och kring hvil-
ken allas förhoppvingar förena sig, skulle
finna mäktiga elementer till ära, kraft och
lycka hos det pånyttfödda folk, hvars öden
den sålunda tryggat för secler. — —
orm ERROR NORRORT