den Jatthet de erbjuda lor Ccorruptionen, O-
möjligheten äfven för en välviljande Regering
att sammanhålla de spridda och stridiga ele-
menterna till något helt, till fosterlandets båt-
nad, och ändtligen utsigterna på möjligheten
af en förändring.
Oformligheten och felaktigheten äf vår re-
presentation har länge varit insedd och er-
känd, Dess brister ligga i öppen dag, äro så
bevittnade af erfarenheten, att väl knappast
någon, som gjort sig reda för ändamålet at
en lagstiftande församling, lärer vilja påstå,
att våra fyra stånd, som sammankomma hvart
femte år, i sjelfva verket föreställa Svenska
folket, uttrycka dess vilja, eller kunna,i hela
deras vidd, bevaka dess fördelar. Man tyc-
kes temmeligen allmänt inse, att Stånden för-
nämligast representera sig sjelfve och sina
ståndsinteressen, hvilka kunna vara och väl
understundom visat sig vara någonting helt
annat än de ändamål, för hvilka ett folk sän-
der sina ombud till de allmänna rådplägnin-
garne. Sjelfständighet i tänkesätt och obe-
roende i ställning, dessa så nödvändiga vil-
kor för representantkallet, kunna visserligen
finnas hos individer af stånden, och det vore
en orättvisa neka att de verkeligen finnas;
men de skola aldrig, under nuvarande sam-
mansättning, förmå motverka den rigtning till
böjlighet för maktens interessen och önsknin-
gar, som oundvikligen följer af ståndsfördel-
ningen. Hvilken oändlig mångfald af medel
har ej en Styrelse, som skulle vilja beherrska
representationen, i sin hand, för att vinna
detta ändamål, då det motstånd den kan möta
är splittradt på fyra särskilta håll, utan möj-
lighet af enhet och samband dem emellan.
Hvilken lätthet att rigta stånd mot stånd, att
genom medgörligheten hos det ena tillintet-
göra verkan af motståndet hos det andra;
och tror man väl någon Minister i verlden
finnas enfaldig nog, att han, med en sådan
representation för sig, ej skulle förstå sin ställ-
ning, ej inse vidden och omfånget af verk-
ningsfältet, i fall han skulle vilja beträda det?
Mär skulle han med frikostig hand mätta få-
fängans och titelsjukans lystnad, der bjuda
Statens embeten i utbyte mot de tjenster man
kunde göra honem; och hvem förmår väl
uppräkna allt hvad han skulle kunna före-
taga, för att söka demoralisera en represen-
tation, hvars sjelfva sammansättning lemnar
ett så svagt värn för dess sjelfständigbet. —
Att föröfrigt en mängd medborgare, och der-
till af de mest bildade classer i samhället, äro
alldeles uteslutne från delaktighet i represen-
tationen; att den betydliga förmögenhet, som
hos dem finnes concentrerad, kan beskattas
utan att de äga hvarken rådplägande eller
beslutande rätt derom, vittnar huru föga vår
representation motsvarar tidens billiga for-
dringar, och att de önskningar, man från upp-
lyste och fördomsfrie män hör om ändring
deri, äro grundade i ett verkligt behof, och
någonting helt annat än dessa lösa rop på
omskapning, hvilka understundom besvära Sty-
velcserne.