minst bör befara någon sliknöjdhet för all?
männa opinionen bland ett folk, hvilket från
urgamla tider fästat sitt förtroende vid denna
höga Domaremakt, hvars sjelfständiga verk-
samhet det med skäl räknar bland grundva-
valarne för sin frihet. Det är klart att man
med mera trygghet såge sitt öde bestämmas af
en samling öfverdomare, för hvilka upplys-
ningen är en nödvändighet och den sj lfstän-
diga granskningen en vana, än åt en Jury,
hvars pluralitet, som kanske knapt har be-
grepp om domarepligt, är utvald af ens mot-
part och af en nnderdomare, som möjligen,
enligt både grundsats och instruction , förföljer
allt hvad yttranderätt heter. Kunde ett dy-
likt system vinna bestånd, så vore i sanning
vår Jury-inrättning, sådan den nu existerar,
mera till skada ån båtnad för säkerheten.
Det parti, som egde Domareåtgärderna till sin
disposition, skulle tillåta sig hvilket missbruk
af tryckfriheten som helst, hvaremot de oskyl-
digaste yttranden, stridande mot de mägtigas
afsigter, skulle af Nämnderves Pluraliteter
förklaras brottslige ). Ett vigtigt steg här-
till skalle vara, att utsprida den förutnämda
läran, att Tryckfrihets-Nämnderna, såsom en
och annan Publicist yttrat, ej behöfva döma
efter beskrifven lag, och att deras domslut
äro npphöjda öfver all. granskning, — ett pri-
vilegium som icke ens tillkommer Konungens
Högsta Domstol
Då vi yttrat den öfvertygelse, att Juryn
skall, likasom Domare i allmänhet, grunda
sin dom på beskrifven lag, böra vi äfven er-
inra, att Lagstiftaren sjelf etablerat denna
särskildt mål, 5 Jurymän, Käranden 4,
och Svaranden 4. Hvardera parten ute-
sluter derefter en af Domstol:ns, och en
af motpartens, hvarefter återstå 6 af par-
terna, och 3 af Domstolen valda. Som
sex ibland dessa bestämma utslaget, ser
Läsaren lätt, att om Domstolen valt par-
tiskt, och invoterat personer, kända för
servilism eller svag vilja och omdömes-
kraft, och Actor gjort detsamma; så är
den anklagades nederlag icke tvifvelag-
tigt.
) Under Riksdagarne utdelas, vid val till
Utskott, Revisorer 0. s. v., listor åt vo-
teringsmassorna, med namn på de perso-
ner, som olika partier önska få valda.
Det är besynnerligt, att personer fin-
nas, som inbilla sig, att denna sed äfven
passar att använda vid - Domstolarne,
Före Jury-valet i ett tryckfrihets mål,
som i Stockholm var anhängigt, e höll
Rättens Ordförande en lista från en Em-
betsman som intresserade sig för saken,
innehållande namn på personer, som
han säkert visste skulle fälla, 1 fall de
blefve invalda i Juryn. Domaren åter-
sände listan, med höflig erinran att han
och de öfrige Ledamöterna i Rätten ej
kunde ha äran emotlaga några urdres,
rörande en åteärd som blott berodde af