fee eter SÄLLSKAPSLIFVET I ST. PETERSBURG, ) Jag blef mycket förvånad öfver den brist på sällskaplighet, sowm i Petersburg eger vum mellan ungt folk af de båda olika könen Jag frågade ofta både Herrar och Damer efter orsaken till denna köld. De sednare svarade mig naivt: Vi kunna icke göra några avancer åt kavaljererne, och desse på sin sida vägra att taga det första steget. Om icke utlänningar emellanåt besökte oss, så skulle fruntimmerna äfventyra att icke ega en enda person, med hvilken de kunde utbyta några ord. Härvid tillade damerna ytterligare , att kavaljererne 1 allmänhet sakmade både galanteri och bildning; deras conversation är högst oskicklig, och man skulle förgäfves bemöda sig att deråt gifva något intresse: Hvad kunna väl också personer, som passera hela deras tid i Ministrarnes byråer eller vid högvakten och i kasernerne, hafva att säga damerna som kan behaga dem? — De Ryska Herrarne rättFärdiga sig ungefär på sammå sätt; de anklasa damerna att visa allttörmycken partiskhet ör utlänningar, isynnechet dem som är från Kondon och Paris, med hvilka Ryssarne ioke kunna täfla i: conversation och umgängessätt. De säga, att damerna äro verkliga. nollor, och att deras saintal endast vända sig kring det sista spektaklet eler den sista: halen. t) — Jag detremot tror, att det finnes en annan, mera grundad , i anledning till den besynnerliga fikgiltighet som räder i sällskaper. L Petersburg finnes neinligen ett alltför stort antal af hvad man kallar: grosses epaulettes eller som vi Engelsmän skulle kalla dem, old yvhigs (gamla pernker) som altid visi sig i uniform, och hålla de yngre i respekt. Ängen kan i sällskapslifvet intaga någon annan rang än efter den grad han innehar 1 armeen eller den civila förvaliningen. En subaltern-oläcer, en simpel Kapten (!) skulle icke våga att sträcka sina blickar utöfver den sfer som tillhör hans ställning, af fruktan för anmärkningar af sin chef. Det hände under mitt vistande i St. Petersburg, att en ung Oicer, af god failj, men vid en af de lägre graderaa i articen, blef antydd af sin chef, att förmycken Uv Capt. Colville Franklands visit to ihe courts of Sweden and Russia. 9) Det är anmärkningsvärdt, att Författaren gör samma anmärkning om en del af de Stockholmska damerna, om hvilka han yttrar, att de i allmänhet äro täeka och förekommande, men i öfiigt toma granntatsdockor,. hvilka på bitdningens vägnar icke tåla den aflägsnaste jemförrlse: med ds Engelska flickarna 2? VI Hhamesetälla Hl alla våra