fee eter
SÄLLSKAPSLIFVET I ST. PETERSBURG, )
Jag blef mycket förvånad öfver den brist
på sällskaplighet, sowm i Petersburg eger vum
mellan ungt folk af de båda olika könen
Jag frågade ofta både Herrar och Damer ef-
ter orsaken till denna köld. De sednare sva-
rade mig naivt: Vi kunna icke göra några
avancer åt kavaljererne, och desse på sin sida
vägra att taga det första steget. Om icke ut-
länningar emellanåt besökte oss, så skulle
fruntimmerna äfventyra att icke ega en enda
person, med hvilken de kunde utbyta några
ord. Härvid tillade damerna ytterligare , att
kavaljererne 1 allmänhet sakmade både galan-
teri och bildning; deras conversation är högst
oskicklig, och man skulle förgäfves bemöda
sig att deråt gifva något intresse: Hvad kun-
na väl också personer, som passera hela deras
tid i Ministrarnes byråer eller vid högvakten
och i kasernerne, hafva att säga damerna som
kan behaga dem? — De Ryska Herrarne rätt-
Färdiga sig ungefär på sammå sätt; de ankla-
sa damerna att visa allttörmycken partiskhet
ör utlänningar, isynnechet dem som är
från Kondon och Paris, med hvilka Ryssarne
ioke kunna täfla i: conversation och umgänges-
sätt. De säga, att damerna äro verkliga. nol-
lor, och att deras saintal endast vända sig
kring det sista spektaklet eler den sista: ha-
len. t) — Jag detremot tror, att det finnes en
annan, mera grundad , i anledning till den be-
synnerliga fikgiltighet som räder i sällskaper.
L Petersburg finnes neinligen ett alltför stort
antal af hvad man kallar: grosses epaulettes
eller som vi Engelsmän skulle kalla dem, old
yvhigs (gamla pernker) som altid visi sig i u-
niform, och hålla de yngre i respekt. Ängen
kan i sällskapslifvet intaga någon annan rang
än efter den grad han innehar 1 armeen eller
den civila förvaliningen. En subaltern-oläcer,
en simpel Kapten (!) skulle icke våga att sträc-
ka sina blickar utöfver den sfer som tillhör
hans ställning, af fruktan för anmärkningar
af sin chef. Det hände under mitt vistande i
St. Petersburg, att en ung Oicer, af god fa-
ilj, men vid en af de lägre graderaa i ar-
ticen, blef antydd af sin chef, att förmycken
Uv Capt. Colville Franklands visit to
ihe courts of Sweden and Russia.
9) Det är anmärkningsvärdt, att Författa-
ren gör samma anmärkning om en del
af de Stockholmska damerna, om hvil-
ka han yttrar, att de i allmänhet äro
täeka och förekommande, men i öfiigt
toma granntatsdockor,. hvilka på bitd-
ningens vägnar icke tåla den aflägsna-
ste jemförrlse: med ds Engelska flic-
karna 2? VI Hhamesetälla Hl alla våra