Leer A FOSUCK yIU SdädUldlil IIOTHalldUHUt AdU
Ministern ej undgå ansvarighet,
Commissarien fortfar: vid alca lån alltsedan
1821 hade man iakttagit samma förfarande,
Den nuvarande Ministeren hade öfvertagit
affärerne den 13 Mars och den 20 April con-
traherades lånet; men på så kort mellantid
hade det varit ogörligt att företaga ändringar
1 denna visserligen bristfälliga gren af För-
valtningsverket. Häraf förklaras, huruledes de-
ficit ej förr kunnat upptäckas, emedan intet
matertelt undanspillande af penningar i sjelf-
va verket egt rum. Ränte-Couponernes inne-
hbafvare iuställde sig nemligen bos Cassören
(Kessner), för att erlägga det lånebelopp hvar-
på de lydde; Cassören tilllställde. dem qvit-
tanser, mot hvilkas företeende de uppburo
räntor, men underlät, såsom hans skyldighet
varit, att inregistrera qvittanserne. Men då
för detta lån 54,000 couponer. blifvit utgifve
och sista inbetalningsterminen ej inträffar före
den 6 Februari, kan man först, efter denna
dato, verificera deficits totalbelopp. Efter pro-
visoriska verification2r, uppginge dock det re-
dan kända deficit , med afdrag af de tillgån-
gar Kessnper efterlemnat, till öfver 4 millioner.
Hvad inkasten med afseende på uraktlåtenhe-
t-:n att genast låta arrestera Kessner, beträffa-
de, så hade Jnstitie-Mitistern redan förklarat
huru härmed förhölle sig.
Då en mängd ledamöter härvid ropade, att
Justilie-Ministern alldeles icke förklarat nå-
gonting, tillade Commissarien att man den g
Jano. vidtagit alla nödiga åtgärder.
Na frågade Brr Portalis och Dupont de
P Eure på en gång, om nånsin arresteringsor-
dres verkeligen blifvit vtfärdade, medan man
ännu bestämdt visste, att Kessner uppehöll sig
i Montmoreney? Härpå intet svar och den dju-
paste tystnad på ministerbänken.
Hr Realier Dumas fästade Kamarens upp-
märksamhet på frågan; hvem detta deficit
skulle falla till last? samt yrkade, med stöd
af flere anförde 4S9. ur Civil-Lagen, att ansva-
ret borde drabba Finans-Ministero och de öf-
rige Skattkammar-Agenterne.
Hr Thiers förklarade, att då ban, under Hr
Lafitte, arbetade i Finans-departementet, ha-
de oct aldrig kommit till hans kunskap, att
vissa bland de anställda Uppbörds-tjenstemär-
nen icke presterat full borgen. Han trodde
till och med att Hr Lafitte sjelf varit i okun-
nighet derom; alt Baron Louis, vid sitt an-
träde till Finansportföljen, icke vetat ett ord
derom, det kände han bestämdt. I öfrigt trod-
de Hr Thiers, att all slags caution, i afseende
på en Central-Cassör, blott vore illusorisk, då
en sådan ofta egde 20 till åo millioner under
sin vård; Talaren slutade med att vederläg-
ga deras afsigt, som sökte hvällfva ersättnings-
skyldigbeten på Ministern. — !
Den yngste bland de Deputerade, Hr Car-
nier Pages, bevisade utur ett för längre tid
sedan hållet tal af Finans-Ministern, att den-
ne vetat af borgensförsummelsen; hans före-
trädare hade trott sig kunna åsidosätta denna
formalitet (borosens-nresfationen) ir afseende nå