na vid Sockenstamman den 19 December, dock
utan att medgifva , det ett beslut samma dag
verkligen tillkommit, eller annorlunda cxiste-
rar än i uppenbar strid mol lag, rätt, san-
ning, ordaing och skick.
De för det nu öfverklagade så kallade Sock-
nestämmo-beslutet i protocollet antecknade 38
personer halva icke allenast liksom illfänats
att påtruga 14,000 menniskor inom St. Catha-
ringe Församling en allmän heskattuing, utan
de hafva äfven velat inbilla allmanbeten att
en dylik åtgärd har ädelmodet vill driffjäder.
Låtom oss Lhkväl granska förhållandet något
närmare. Att hemalde 38 personer utgöra de
rikaste inom Församlingen, det skall man ic-
ke göra sig mödan vederlägga; men om vi för
ett ögonblick antaga denna pasodi på rikedom,
så kunna vi icke rimligen draga annat resul-
tal af dessa 38 millionärers tjenstfärdiga barm-
hertighet, än att de öro lika så villige alt be-
tala för alla de fattige, som de varit villige
att taxera dem. Då detta likväl icke lärer
vara de 39 Ja-Herrarnes mening, och det jem-
väl 1 verkstaliigheten torde blifva dem lite!
besvärligt; på samina sätt som det efter våra
årslånga Rilsdagar höres jämmerlig klagau öf-
ver dryga och förhöjda contributiover äfven
af desamma personer som på R.ksdagarne skri-
ka ja till allt hvad som proponeras 3; så torde
de fattige Catharine-boerne icke stadna i vå
gon förbindelse hos de 38 rike, oberäknadt att
äfven de på ägodelar fattige inom vårt lilla
Samhälle ganska såkert äro lika så rike pa
akta Svensk Posterlandskoörtek och heders-
känsla som någon bland det öfriga Säll-
skapet.
Den förnuftisva menniskan tackar i allt fall
icke förr än hon vet hvarföre hon tackar.
Skola vi tacka för det att den i Grundlagen
oss förvarade vättighet att af Riksens Ständer
ällena vid allmän Riksdag heskatias, vill oss
fråntagas? Skall den för sin knappa bergning
natt och dag arbetande medborgaren tacka
för det att hans tunga och nedtryckande skat-
tebördor blifva änva mera förökade? Skal!
den för erhiådtlande af knappt bröd åt sig, hu-
strn och barn trälande dagakarlen tacka för
det att ban nödgas ännn mera minska bil
portionen åt de sina, till betäckande af Cho-
lera-contributioner? skall enkan med de fa-
derlösa barnen tacka för det att deras hilla
skärf (knappast tillväcklig till lifvets ound-
gängligaste behofver) avvändes till imotande ut
en sjukdom, som icke visat sig, och som fö:
sen hungvande och nakne är till och med bit-
tre än ett uselt Hif?? så längt hafva vi
ej alvikit från våra förfäders urgamla fria och
rvältsenliga tänkesätt — till den grad af glöm-
Nej,
ska utaf menskligt värde hafva vi ej ned-
sjunkit.
ooDel är en gifven och känd sak, att vid
Socknestämman den 11 September (Br df
gjordes genom anställd ordentlig omröstning,
att afeifter Ull nödiga anstalter. mot farsoten
Cholera, i händelse cen bär i Stockholm skulle
-. .- . NA : es . ,
utbryta, höra inom Catharina Församliog In-
taMlas cendact ganam Kristliga
a Ar
TM sen I Jason nt
när ofvan anfört skälet, bvarföre vi icke kunna
låta bero vid det som i Sockenstämman den
(d:de December uträttades, så mycket min-
dre, som olagligheterna äfven i öfrigt då voro
för stora, för att icke göras bekante., —
Den första af dessa anse vi vara att t. fi
ordföranden Herr Theologige Doctoren Rogberg
gjorde proposition, innan en bland Församlin-
gens Ledamöter, hvilken anmalt sig att tala i
ämnet, fått yttra sina tankar. Herr Ordfö-
randen förekom alltså ämnets disenuterande,
oaktudt sådart ovillkorligt bordt föregå pro-
positionen.
Den andra olagligheten är att en uttryck-
ligt begärd votering blifvit vägrad utur det
kraftlösa skäl, att den af Herr Ordföranden
då redan framställda prepositionen föreföll
Hers Ordföranden hafva blifvit med starkare
Ja än Nej besvarad. 7ide fen i 1817 åts
Kongl. Förordning har följande redaction:
Hsar och en Ledamot i Socknestämma bör
vid öfverläggningarne iakttaca ordning och
Vanständighet. Varder Ordföranden med ord
eller gerning förolämpad, straffas den brotts-
lige eftet 13 Cap. 8 NV Missgernings-Balken.
semförd med Kongl. Förordningen den 26
Januari 1779. Förolampande, Ledamöterne
emellan, ligge i tvehöte emot hvad Lagen i
allmänhet för hvarje brott stadgar. Yppa
sig under öfverläggningarne skiljaktige .me-
ningar och kan pluraliteten med visshet icke
utrönas, då anställes votering. De närvaran-
de yttra sig efter upprop och beräknas deras
öst som vid Prestval inom Församlingen.
Angår frågan endast vissa Hemmans eller
Lägenbheters rätt och skyldigheter, må blot!
de, som för de samma efter ofvanföre stad-
gade grunder äga rösträtt, enligt enahanda
besäknings -Ö und, i omröstningen deltaga;
mfalla rösterna lika, gälle den mening Ord-
föranden bifaller, derest ej annorlunda i vissa
händehber föreskrifvit är. I de fall der en-
dast vissa medborgare ega rält att rösta, för-
hålles på sätt Författningarne härom sär-
skildt i hvarje händelse stadga. Sockenstäm-
ma uppläses ensamt af Ordföranden.
Af Protocollet inhämtas, alt nnder öfver-
läggningarne yppats skiljaktien meningar, och
ut frågan, såsom orden i Protocollet lyda,
blifvit med starka Ja och några Nej be-
svarad.
Herr Ordföranden har således tyckt, att plu-
valiteten bifallit hans proposition derföre, att
frågan blifvit med starka Ja och några Nej
besvarade. Vi åter anse det starka Ja icke
innefatia bevis alt antalet af de jakande va-
vit det talrikaste just derföre, att de i Guds
hus sårikit starkast. Tvärtom kunna vi på
heder och ära försäkra, att antalet af de För-
samlings-boer, som uttalat ordet Nej varit vi-
da större, än deras som skrikit Ja. Dessutom
kan det i Protocollet nylijade ordet starka
Ja, icke uttrycka detsamma begrepp, som
mesta Ja, eller flesta Ja, eller talrikaste Ja,
emedan de som ropat starkast Ja kunnat vara
blott Två, Tre, Fyra, Tjugo eller Trettio, då
- RE ar a RT Ot
da CAN I bes a a
C)ippa sig ut
aktiga menin;
vyisshet icke 1
Denna föreskri
ställt sig till e
afslagit en gj
sjelf. deciderat
sig Folkets räl
har Konunger
händer, enär
uppstå, att en
redan innan fö
va dicterat pb:
Författningens
solut följd, a!
opinionernas n
af de lemnade
tighet att beg
genom voterint
Med förundi
till Ledamot
nämnde Riddar
herren O. Lag
Grundlag stad
varna vid Sv
sammanträden,
någon Ledamo
enahanda form
— Ett sådant
ligt efterföljane
mer, som vid
väden äro ant
fäller, då en I
verlägga och
nen? Skall go
sors afgörande
vid Biksens
Ej såsom jus
ändock såsom
nämnas, alt
spective Försa
det införd anm
stämmorna, så
se) ett sådant
Sockeustämmai
cember förlide
samling.
Såsom hörna
pel på karaktc
ler förtigas, a
brikören Pfei
Svensson, 2:mn
stämman den
tecknade sina
stande för afgi
villiga gåfvor
December ant
stridande Besh
i något alfscenc
sådant återvän
Denna öfvergå
lit oss och all
Sockneboar hi
men oaktadt
ännvy 38 Ledar
stämman den
än
ar Sa Sn I