OUEtLOFf a AG VR Eee RR VV . ee ee oo
seklet P0 roflystnaden och intoleransen .
många Jska familjer, att lemna Tyskland
och Böhnroch ätt ta sin tillflykt till norra
Polen, der funno fristad och beskydd; e-
medan de Pol. Judarne ännu i dag betjena
sig af tyskan sc samtalsspråk i sia enskil-
ta lefnad, kan ?PBsluta att större delen
eds - rå barung Ju-
af dessa familjer äro af tyskt Urung. JuU-
darnes etablissementer i södra på . och i
Ryssland grundades ännu längre ttillbaka.
Deras Rabbiner tala om Israclitiska FÅ 2
va Kaspiska hafvets kuster. Den Arabit.
skriftställaren Ebnbaacul, som lefde i börja:
af tionde seklet, omtalar en Judisk stat som
floden Atel eller Wolga genomflyter; han til-
lägger att Konungen i detta rike residerade i
staden Bat och hade en lifvakt af tolfhuodra
man. Massoudy, en annan geograf, som var
samtidig med Ebnhaacul, talar om ett Ko-
nungarike, kalladt Koasar, som skulle varit
beläget vid Rysslands gränsor och hvars huf-
vudstad hette Amol. Så väl regenten som
hans förnämsta embetsmån och största delen
af innevånarne bekände sig till Mosaiska
religion. Munken Nestor, en Rysk författare,
berättar att Judarne i Koasar skickat ett hög-
tidligt sändebud till Storfursten Wladimir den
Store med anhållan, att han skulle öfvergå till
Judiska läran; men Wladimir svarade, att han
ej ansåge deras religion för den rätta, emedan
de ej längre innehade Jerusalem, och Gud un-
dandragit dem sitt beskydd. Judarne i Koa-
sar måste vid denna tid ha varit mäktiga, då
de vågade göra Ryska Sjelfherrskarn ett så-
dant förslag; hvad som är säkert är, att Benja-
min de Tudela, en Spansk Jude i tolfte sek-
let, hvilken vunnit ryktbarhet för sina resor,
mycket talar om Ryska Judarnes rikedomar
och makt, men alls icke omnämner de Polska
synagogorna.
Hertig Boleslaus vår den förste, som genom
en lag tillät Judarna att nedsätta sig i Polen;
dokumentet finnes ärnu i Polska arkiverna och
bär årtalet 1264. Casimir den store, hvilken
man förebrådde dess kärlek till en ung Judin-.
na från Opoczno, stadfästade och utvidgade
de privilegier Boleslaus gifvit Israeliterna. Vid
denna tid var Krakau en medlem af Hansea-
tiska förbundet; denna stad hade afslutat han-
delstraktater med fyratio städer och dref en
stark handel. Då Casimir den store bortgifte
sin dotterdotter till Kejsar Carl IV, :begärde
en borgare i Krakau, vid namn Wierzynek,
tillstånd af sin konung att få förära den Blitz
vande Kejsarinnan hundratusen floriner, en
lika stor summa som den Konungen sjelf
hade gifvit sin dotter i hemgift.
Vid denna tid förbjödo kyrkans lagar de
Christne att låna ut penningar mot ränta el-
ler på pant; Judarne gjorde så väl det ena
som det andra; detta var upphofvet till det
hat, för hvilket de länge varit och ännu äro
ett föremål. De lefva måttligt, ha få hehof,
äro vane att fördraga hvarje förnedring och
förlora aldrig sitt mål ur sigte; således
ha de efterhand samlat ofautliga rike-