I tredje akten visar sig ett rysligt landskap
för våra blickar. Vid foten af en förfärlig
klippimassa står ctt trädkors, och till höger en
majestälisk ruin, i hvars inre den förfärlige
Bertram valt sitt tillhåll. Hit, der de aflidnes
kistor i långa rader lugnt och fredligt stå bred-
vid hvarandra, förer han den för iviflade Ro-
bert, i det han söker förleda den olycklige till
ett nylt brott. På en afsomnad nunnas likkista
blomstrar en rosensren, en mägtig talisman,
som ger sin cgare medel att besegra5alla hin-
der. — Robert rusar i vild yrsel in i griften,
och genom helfyctets gyckelspel ännu mera
uppflammad, röfvar han den magiske grenen,
och ilar, förföljd af furierna tillbaka till Pa-
lermo. Man firade just nu Prinsessans br öllop P
med Prinsen af Granada, då Robert, väpnad
med sin talisman, rusar in och förjagar sin
fiende samt öfverhopar den otrogna med före-
bråelser. Hon försikrar honom änyvo om sin
kärlek, men han vill endast ha att tacka sig
sjelf och inga trolikrafier för sin lycka och
bryter sönder qvisten. Straxt vända hans fien-
der tillbaka, och han smides i bojor. .
Femte aktien föreställer en öppen plats fram-
för en kyrka, der flere fromma pilgrimmer ha
församlat sig. Robert, som med Bertrams bi-
träde flytt ur fängelset , vill här försona sina
synder, men hans onda demon söker hålla
honem tillbaka. Då visar sig Alice och öf-
verlemnar honom hans döende mors sista Ön-
skan; orgornas heliga, enkelt sorgliga musik
Öp pnar hans förstockade hjerta och han stör-
tar i helig ånger till Herrans altare, medan
den fördömde Ber tram under fasligt tjut stör-
tar i afgrunden.
- ? . oo . - - aa