re. Den slutar med en kalkyl, som på ett
högst upplysande sätt visar, huru denna in-
rättnivg, alla moraliska olägenheter oberäk-
nade, verkligen bestjäl den stackars spelande
å en del af det belopp, som han efter en
enkel! arithmetiks berakning borde erhålla.
Då den rättegång mellan Hr Cella och Lot-
teri-Directionen, hvarom vi nyligen meddelat
en berättelse, gjort så mycket uppscende, att
berättelsen blifvit aftryckt i de flesta lands-
. Ortstidvingar, vilja vi såsom ett upplysande
tillägg dertill låna Journal-Insändarens jemfö-
relse mellan bvad som borde betalas, för vin-
sterna, om fördelarna på båda sidor skulle
vara lika, och hvad som verkligen lemnas:
Borde hetalas Lemnas
Enkelt Utdrag 18 insatser 15
Bestämd Dito 90 25
Amb s 400 270
Tern 11,748 5,200
Qvatern 511,038 64,000.
Häraf synes, att Lotteriet på en tern ädel-
modigt bebåller för egen räkning mer än hälf-
ten, och på qvatern icke mindre än sju åtton-
dedelar af den rättmätiga vinsten, oberäknadt
alla bevillnings-afdrag. Ännu tydligare fram-
träder detta prejeri-system i dagen genom föl-
jande exempel: Om jag bad någon lotteri-
spelare, att bland alla hus i beia Stockholm
gissa det hus som jag tänkte på, skulle han
anse det för en omöjligbet, och troligen ej der-
få hålla 8 sk. emot 1,000 Ridr, och dock är
detta lättare än alt vinna en tern på lotteriet,
och större vinst i fall det lyckades. Ännu o-
rimligare är förhållandet med qvaternen. Så
bedrägligt är detta lotteri, och tillika så olych-
ligt i sina följder, emedan det mest drabbar
den fattiga delen af felket, för hvilken en
bortkastad tolf-skilling är mera kännbar än tre
riksdaler för den förmögne; den senare spe-
Jar mera sållan, emedan behofven ej ägga ho-
nom att försöka sin såkallade lycka; den förre
åter försöker och ruinerar sig.
Ett vackert exempel måste man vid sådana
förhållanden finna uti de öfverenskommelser,
som blifvit gjorda i ett par småstäder, att al-
deles förvisa lotteriet derifrån,
Ä k
x
Det vore väl, om vi kunde fälla ett lika
fördelaktigt omdöme som öfver föregående upp-
sats, öfver den kritik Journalen i går gaf utaf
den utkomna skriften: Tankar af Kron-Prin-
sen CARL AvGecusTt. Men det är naturligt,
att samma blad, som föruti recensionen af de
Hist. Handlingarna sökt förringa denne Fur-
stes värde, äfven skulle bemöda sig att från-
rycka de ifrågavarande Tankarna all vigt i
opinionen. Vi torde återkomma till detta äm-
ne, sedan Stoakholms Posten hunnit sluta sin
artikel: Sverige 1809 och 1332, som bör, be-
traktas i sammanhang dermed.