Srimer, som nvarje ar gora valltarter dill. Da han en gång beredde sig till en sådan resa, lät lan kalla sin Kjaja (Interdent), åt hvilker han under sin frånvaro anförtrodde styrelsen i Pasehalikalet, och gaf honom, bländ en mängd föreskrifter, den, att utrycka ett öge på Kasnedar Aga (Skattmästaren), samt att dessutom afskära hans näsa och ena öra. Den olyckhge Kasnedaren var ingen annan än MalhemHahim , en rik men rättskaffens oeb välgörande Jude. Djezzar reste. Kjajan var icke litet bekymrad; Malhem-Hahim var hans väns ingen kände bättre bans äd!a koerakter och dygder; men han visste tillika, att han genom ohörsamhet emot Paschans order, utsatte sig för antingen snaran eller sabeln. I denna för lägenhet trodde han vara bäst alt söka vinna tid. Han besökte derföre den olycklige Skattimästaren. Malhem-Hahim, sade han, du borde begagna dig af Paschans frånvaro för att återställa din helsa. Du är sijnk, ehurvra du icke vill medgifva det; tro mig, res till! baden 4 Tiberias och stadna der tills Djezzars återkommit. Kasnedaren syntes förundrad: är jag sjuk!? svarade han; jag har aldrig befunnit mig så: väl. Hvad. vill du då att jag skall göra vid baden ? Kjajan var envis. Du har orätt Malbem, svarade han; du bör ej förakta en väns råd; den dag är ej långt borta då du får ångra dig. Samtalet upphörde och de båda vännerne åtskiljdes. De .Mamelucker af Pascbans lifvakt, som icke följt honom på resan, upnsprä: -gde några dagar-derefter: portarne till! Harcm, och våldförde fleraraf hans qvinnoriTiden för: Djezzars återkomst var snart inne; bref ankommo med underrättelse att kavavanen lyckligen bade: anländt till Damaskus, och att Paschan inom kort skulle åter vända från sin fromma resa. Då ryktet här om utspriddes i staden, togo Mameluckerne? flykten och begåfvo sig, somliga till Egypten och de andra till det inre af landet der de förenade sig med Beduinerna. Kjajan påmins te sig då Djezzars befallning; ban visste att olydnad medförde hans undergång; således var han tvungen att kalla till sig sin väg Kasnedar-Aga. Han visade honom den olyckliga domen. Du bar icke velat lyda mina råd,? sade: ban; du finner nu om jag menat väl, då jag: tillstyrkte dig att resa. Malhems förskräckelse kan ej beskrifvasz;den olycklige förmådde hvarken tala eller rös ra sig, men Pasechans order voro uttryckliga, och Kjajan måste verkställa dem. Den stymepade Malhem-Halhim fördes några ögonblick derefter sanslös till sitt hus. Mav använde allt för att underhjelpa och påskynda hans tillfrisknande. Slutligen anlände Diezzar. Knappt hade: han satt foten inom sitt palats, förr än alla ee mym 1 TT MYM I) a a Lax